Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret, även om det kanske inte gav svar på frågan. Klimat- och miljöminister Pourmokhtari säger i sitt svar: "Jag menar att vi behöver arbeta för att nå klimat- och miljömålen med hänsyn tagen till den tuffa situation som svenska hushåll och företag står inför. Vi måste se till att människor har råd att åka till jobbet och att de kan leva sina liv."

Trots detta gör regeringen tvärtom. Efter regeringens slopande av klimatbonusen är det nu nästan dubbelt så dyrt att leasa en elbil som tidigare. För den som inte har möjlighet att köpa en helt ny bil är alltså elbil, och därmed också lägre transportkostnader, nu utom räckhåll. Det är nu bara den som ändå hade haft råd att lägga många hundratusentals kronor på en ny bil som har möjlighet att ställa om. Vanligt folk som är beroende av bil tvingas i stället fortsätta att köra på bensin och diesel.

Det reformerade reseavdrag som alla partier utom Sverigedemokraterna röstade igenom i somras stoppas - det reseavdrag som skulle ge en rättvisare fördelning mellan stad och land, som skulle ge ersättning också för dem som åker kollektivt och som skulle få stopp på det omfattande fusket. I stället väljer den regering som statsrådet är en del av att ge ännu mer pengar till storstadsbor som fuskar med reseavdraget.

Det elprisstöd som regeringen har lagt fram kommer inte bara sent och är byråkratiskt tungrott - det är också ett stöd som kommer att ge allra mest till de miljardärer, företrädesvis i storstadsregionerna, som värmer upp enorma villor, medan de pensionärer som lever i norra Sverige inte får något stöd alls när deras elräkningar går upp i vinter. Inte heller får de något stöd att tala om för att energieffektivisera. Miljarderna rullar när de med lägst inkomster ska bära miljardärernas elräkningar utan att de själva får något stöd.

Fru talman! Samtidigt som man pumpar in mer pengar i ett reseavdragssystem som redan tidigare omfattade ett fusk med skattemedel på 2 till 3 miljarder per år lägger man 7 miljarder på en subvention av fossila bränslen. Detta genomfördes samtidigt som statsrådet Pourmokhtari höll anföranden inför deltagarna på COP 27 och uppmanade andra länder att minska sina fossila subventioner. Det är naturligtvis inget annat än ett hårresande hyckleri, för samtidigt som regeringen gör det svårare och dyrare för hushållen att ställa om underfinansierar man välfärden. Närmare 10 miljarder går alltså bara genom de två reformer som jag senast nämnde till fossila subventioner och fusk, samtidigt som kommuner och regioner larmar om att de kommer att tvingas skära i skola och vård på grund av att regeringen inte möter de behoven.

Fru talman! Statsrådet säger i sitt svar att det är viktigt att skapa förtroende för klimatarbetet. Men jag undrar: Hur ska någon kunna känna förtroende för en klimatpolitik som ökar utsläppen, subventionerar fossila bränslen och tvingar låginkomsttagare att ta notan för miljardärer?