Fru talman! Det har varit en punkt som varit med vid alla bilaterala möten. Det är också en punkt som kommer att hanteras under det svenska ordförandeskapet. Det är någonting som man behöver se till och flagga upp för. Det är någonting som vi avser att komma i mål med under vårt ordförandeskap.

Den punkten har lyfts fram i alla samtal som jag har haft både med kommissionären och med övriga jordbruksministrar från andra länder. Den är diskuterad. Man vet att något är på gång och att det är någonting som ligger på bordet under vårt ordförandeskap.

Det är inte optimalt att man behöver fråga om var köttet kommer ifrån när man är på restaurang, absolut inte. Det är därför jag precis som du tycker att vi borde ha en annan tingens ordning.

Jag vet också att för väldigt många svenskar som går på restaurang är det viktigt att veta var köttet kommer ifrån. Så ska den meningen tolkas. Man kan göra mycket med konsumentmakt.

Var inte rädd för att fråga! Se till att säkerställa vad det är! Jag gör det själv ofta. Det gäller att man frågar: Varifrån kommer ert kött? Sedan kan man välja utifrån de olika svaren man får. Det ska ses som en lösning till dess vi har regelverket på plats så att man ändå som konsument ska känna att man kan göra aktiva och medvetna val.

Jag skulle också vilja säga att det känns bra. Jag tror att Sveriges lantbrukare och inte minst Sveriges köttproducenter känner tillförsikt om de har lyssnat på den här diskussionen. Både från regeringen och från Socialdemokraterna verkar vi vara överens om att värna svensk köttproduktion. Den produktionen är bra och klimatsmart och har en låg antibiotikaanvändning. Det är ett bra livsmedel som vi ska värna och prioritera.

Det känns skönt att jag tycker mig höra en annan tongång än bara för ett par år sedan i retoriken. Jag tror att det är bra för Sveriges landsbygd och Sveriges bönder om vi kan hålla vår svenska livsmedelsproduktion om ryggen och hålla den högt och också visa för omvärlden hur duktiga vi är på livsmedelsproduktion i Sverige.