Fru talman! Jag riktar ett stort tack till statsrådet Paulina Brandberg för svaret.

Vi lever i ett samhälle som blir alltmer sexualiserat och digitaliserat. Porren har normaliserats, och den är dessutom extremt lättåtkomlig för unga i dag - ja, för alla. Prostitutionen har på grund av den tekniska utvecklingen, men också på grund av pandemin, fått ett enormt digitalt genomslag.

Ett av de vanligaste missförstånden med sexhandel är att det skulle finnas bra respektive dålig sexhandel och prostitution, där bra prostitution definieras som frivillig sex mot betalning medan dålig prostitution definieras som att det finns tvång med i bilden. Den tanken är förrädisk och håller inte i praktiken. Det går inte att sära på människohandel och prostitution.

Det gläder mig att statsrådet lyfter fram Jämställdhetsmyndighetens viktiga arbete och uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl prostitution som människohandel för alla ändamål. Däremot blir jag mycket bekymrad över statsrådets formuleringar i svaret på min interpellation, fru talman.

I sitt svar säger statsrådet att personer som befinner sig i prostitution "i de flesta fall" befinner sig i utsatthet och att personer i prostitution "ofta" är utsatta för brott, "till exempel människohandel för sexuella ändamål". Låt det sjunka in - "i de flesta fall" och "ofta" utsatta för brott! Nej, prostitution är en modern typ av slavhandel. Hundratals kvinnor slussas in i och ut ur Sverige i ett enda syfte: att säljas till män. Personer som befinner sig i prostitution utsätts alltid för brott.

Det är inte kvinnorna och barnen som utnyttjas som uppvisar bristande vandel; de är brottsoffer. Med anledning av detta, fru talman, vill jag fråga statsrådet: Tycker inte statsrådet att det är kränkande mot dessa brottsoffer att man i Tidöavtalet skriver att prostitution är ett exempel på vandel?

(Applåder)