Herr talman! Det finns en intressant och kanske lite oavsiktlig koppling mellan den här frågan och den allra första frågan om internationellt adopterade barn, och det är att det alltid ska vara barns bästa som står i centrum. Internationell adoption handlar alltid om barn som behöver föräldrar, aldrig om vuxna som vill bilda familj. För svenska placerade barn borde det alltid handla om vad som är bäst för barnets långsiktiga trygghet och framtid - inte vad som är bäst för vare sig fosterföräldrar eller biologiska föräldrar. Där är inte svensk lagstiftning just nu.

Efter utskottsinitiativet - som den gamla regeringen tog på ganska måttligt allvar, om vi ska vara alldeles uppriktiga - skedde ett omfattande lagstiftningsarbete i denna kammare, vilket är unikt bara det. Vårt engagemang i dessa frågor finns kvar, och nu tar vi tacksamt emot det arbete som riksdagen har utfört och tar med det in i Regeringskansliet.