Herr talman! Detta är ju fantastiskt spännande. Det är alltså så att Socialdemokraterna tror, tänker och tycker att spelande på flipperspel är vägen in i ett spelmissbruk som handlar om pengar. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Då undrar jag: Vad finns det över huvud taget för forskning på det? Finns det någonting som stöder det påståendet?

Vi vet dessutom att detta spelande historiskt sett har varit otroligt mycket större. Ta 70, 80- och 90-talen, när detta var stort på riktigt - då fanns inte de här kraven! Det är till och med så att vi äntligen, vilket jag kommer att återkomma till i mitt anförande, avskaffar den tillståndsplikt som har funnits sedan slutet av 70-talet. Då ansåg politiker att detta var dåliga ungdomsmiljöer, men vi avskaffade ju tillståndsplikten. Om Socialdemokraternas teori här stämmer går man alltså helt emot sin egen tidigare teori i och med att man nu underlättar för detta - även om man samtidigt inför krav på kassaregister, vilket är byråkratiskt vansinne eftersom det inte går att genomföra.

Att man hävdar att detta skulle vara något slags gateway till spelande om pengar har jag otroligt mycket svårare att förstå än att man bara inför kassaregister. Återigen: Vad finns det för underlag för påståendet att det här skulle vara en väg in i spelande och spelmissbruk? Vad finns det för underlag för förslaget att införa den här typen av kassaregister? Vi har ju inte haft det över huvud taget, trots att detta var betydligt större tidigare. Vad ser Socialdemokraterna att detta får för konsekvenser för den här kulturformen? Vad får det för konsekvenser för värnandet av det kulturarv som den här typen av spelautomater, som inte handlar om pengar, faktiskt är?