Fru talman! Tack, Linus Sköld, för en bra interpellation!

Alla människor har rätt till kultur och bildning. Våra kulturvanor skapas ofta redan i barndomen. Tillgången till musik, teater, bildkonst och konstnärlig gestaltning kan inte tas för given. Här har kulturskolan en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan måste vara tillgänglig på jämlika villkor i hela landet för alla barn oavsett bakgrund.

Den utveckling vi sett sedan 2019, där skolor av rädsla för nedslag från Skolinspektionen tar bort elevers möjligheter att delta i kulturskolans lektioner under ordinarie skoltid, får enorma konsekvenser för den kommunala kulturskolan, inte minst i lands- och glesbygd. Elever ute i byarna hemma i Hälsingland har inte möjlighet att åka in till centralorten på kvällstid. Det finns ingen tunnelbana. Det finns inte ens en buss alla gånger. Det är heller ingen självklarhet att alla barn har föräldrar som har möjlighet att skjutsa, i vissa fall åtta mil tur och retur. Då kan ni tänka er hur det ser ut i de delar av landet som är än mer glesbefolkade.

Utan den kommunala kulturskolans möjlighet att bedriva undervisning på dagtid stängs vissa elever ute från möjligheten att delta i kulturskolans verksamhet, för att inte tala om de ökade köerna när lektionstillfällena blir färre. Det leder till ett kulturellt utanförskap och cementerar ytterligare det ojämlika deltagandet i kulturskolan.

Den här problematiken är i grunden ett väldigt praktiskt och verksamhetsnära bekymmer, där lösningen självklart ligger i att skolans och kulturskolans personal kan hitta lösningar utan att det går ut över elevernas kunskapsutveckling. Här är det dock tydligt att det behövs draghjälp och tydlighet från ministern och regeringen.

Jag möter kommunala kulturchefer som säger att man är orolig för om kulturskolan kommer att kunna finnas kvar om inte regeringen löser den här problematiken. Jag och Sveriges alla elever, föräldrar och lärare efterlyser alltså svar från regeringen och kulturministern om hur man skyndsamt tänker lösa denna situation, som är en realitet redan i dag i allt fler kommuner runt om i vårt land.

Kulturministern hänvisar i sitt interpellationssvar till de riktlinjer som Kulturrådet och Skolverket har tagit fram. Där går det att läsa: "Barn och unga får ta del av kulturskolans individuella undervisning under skoldagen om den ges i direkt anslutning till elevens skoldag, före eller efter skoldagen börjar och slutar. Kulturskoleundervisningen får också ske på håltimmar och längre raster."

Jag vill stanna upp vid detta ett ögonblick. Att elever över huvud taget är beroende av att få spela sitt instrument på skoltid och att detta i vissa fall i viss mån tar en liten del av ordinarie undervisningstid i anspråk beror ju på den problematik med långa avstånd och obefintlig kollektivtrafik som jag nämnde tidigare.

Här hänvisar kulturministern till att barnen kan spela på skolan före eller efter skoldagen. Då är min mycket konkreta fråga till ministern, och jag tror att landets 290 kommuner och 3 500 kulturskollärare är intresserade av svaret: Ska vi tolka ministerns svar som att regeringen nu avsätter riktade medel till utökad upphandling av skolskjutsar för kommunerna? För ministern kan väl inte mena att lösningen ligger i att samtliga elever från samma by ska åka tidigare till skolan eller stanna kvar längre på skolan för att någon elev från samma by spelar ett instrument? Hur ska vi tolka ministerns hänvisning till nämnda riktlinjer?

Min fråga är egentligen mycket enkel: Vilken lösning är det ministern förordar? Är det extra pengar till dubbla skolskjutsar, eller är det långa väntetider före eller efter skolan för de barn som inte spelar ett instrument?