Fru talman! Ja, vi står inför en klimatkris. Det tog jag väldigt kraftfullt upp i mitt tidigare anförande, men det är lika uppenbart att vi står inför en naturkris. Det är också uppenbart att de två kriserna är väldigt tätt kopplade till varandra, inte minst i dag, när det är dag för biologisk mångfald på COP 27, klimattoppmötet. Det konstateras i forskningen och i IPCC:s rapporter att just frågan om biologisk mångfald, att värna naturen, också är ett sätt att värna vårt klimat.
Samtidigt är det en väldigt oroande situation. Av Världsnaturfondens Living Planet Report framgår att sedan 70-talet har antalet fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur minskat med 70 procent. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden, och när en art har utrotats är den borta för evigt. Naturen kan rädda oss men bara om vi räddar den först, säger Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram Unep.
Nu är det klimattoppmöte i Egypten. I december kommer det att vara FN:s COP 15 för konventionen om biologisk mångfald. Där har såklart Sverige, precis som alla andra länder, också ett stort ansvar att värna sin biologiska mångfald.
Samtidigt bedriver regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna en politik som går i precis motsatt riktning. Man skär nu kraftigt ned budgeten för att skydda och sköta värdefull natur, precis mot vad vetenskapen säger. Man röstar också emot i princip alla förslag som kommer från EU: strategin för biologisk mångfald, att vi ska integrera miljömålen i EU:s jordbrukspolitik och en ökad kolbindning i skog och mark - där vill man i stället ha en minskning. Man har motarbetat EU:s avskogningsförordning, som just är till för att motarbeta avskogning av Amazonas. Det säger regeringen nej till. Det handlar om nya regler om bekämpningsmedel, både i EU och i riksdagen, som påverkar biologisk mångfald. Man bryter också medvetet mot vattendirektivet och artskyddsdirektivet.
Detta är såklart oroande, för det försvagar EU:s arbete. Inte minst när Sverige nu ska vara ordförande är det väldigt illa att man sätter sig på en extrem kant och motarbetar arbetet för biologisk mångfald, som också är klimatarbete inom EU.