Fru talman! Tack för ett mycket intressant anförande, Jessica Wetterling! Om förslagen hade varit utformade på det sätt som Jessica Wetterling beskriver här i talarstolen hade jag varit väldigt orolig, men det finns några viktiga saker att ta upp.

Jag ska till exempel ta upp det faktum att vi redan i dag har en spionerilagstiftning som i många delar är snarlik den som nu läggs fram gällande utlandsspioneri - men med ett väldigt stort undantag, fru talman. Det finns inget försvarlighetsundantag i dagens spionerilagstiftning som gäller inre frågor i konungariket Sverige. Hur kan det alltså vara slutet för vår tryckfrihet, vår meddelarfrihet och vår yttrandefrihet om vi har en lagstiftning och föreslår en snarlik sådan men lägger till ett undantag i syfte att säkra bland annat meddelarfriheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vi ska komma ihåg att det alltså inte är något oaktsamhetsbrott som införs i lagstiftningen, utan syftet - vilket en åklagare måste kunna styrka i domstol för att en dom ska kunna falla - ska vara att gå främmande makt till handa och skada rikets angelägenheter.

Dessutom är det ju inte så att en hemlig uppgift blir olaglig bara för att man råkar få den i knät. Den brottsrubricering som ledamoten famlade efter tidigare är grov obehörig befattning med hemlig uppgift. För att brottet ska anses vara grovt måste det alltså finnas försvårande omständigheter. En publicist som får en uppgift från en uppgiftslämnare ska alltså enligt det nya lagförslaget utsätta sig själv för försvårande omständigheter innan en sådan gärning kan anses vara olaglig.

Hur passar några av dessa rekvisit in på en vanlig uppgiftslämnare som vänder sig till en redaktion och vill uppdaga oegentligheter?