Svar på interpellationer

Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat huruvida jag, mot bakgrund av de ryska myndigheternas förräderianklagelser mot den oppositionelle politikern Vladimir Kara-Murza och dennes frihetsberövande i april 2022, är beredd att driva på för att EU snarast ska införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för processen mot Kara-Murza samt är beredd att tillsammans med likasinnade länders regeringar driva att EU ska kräva Kara-Murzas omedelbara frigivande.

Regeringen är djupt bekymrad över de ryska myndigheternas agerande gentemot Kara-Murza. Han har uppvisat ett stort personligt mod i sin kritik av Putins regim och de kränkningar av mänskliga rättigheter som begås mot den egna befolkningen i Ryssland, vilket också den 10 oktober ledde till hans förärande av Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter av Europarådets parlamentariska församling.

Utsänd svensk diplomatisk personal i Moskva följer rättsprocessen mot Kara-Murza noggrant och var även på plats vid den häktesförhandling som hölls i Moskvas stadsdomstol den 24 oktober, då Kara-Murzas överklagande gällande förlängningen av hans häktningstid avslogs.

Den 7 december 2020 antog EU:s råd för utrikesfrågor ett rådsbeslut och en förordning som inrättade en global sanktionsregim mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna. I början av mars 2021 beslutades de första fyra listningarna, och senare samma månad beslutades att föra upp ytterligare 15 namn på listan. Totalt är numera 22 personer och enheter listade under sanktionsregimen. Samtliga dessa listningar ska nu genomgå en översyn före den 8 december. Sverige engagerar sig aktivt i diskussioner om tillämpningen av sanktionsregimen och anser att denna ska användas som ett effektivt, rättssäkert och trovärdigt verktyg för EU:s gemensamma politik för att värna de mänskliga rättigheterna.

Vi fortsätter att följa utvecklingen i Ryssland och processen mot Kara-Murza och utesluter i nuläget inga åtgärder inom befintliga sanktionsregimer. Sverige är och kommer fortsatt att vara drivande i EU för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland.

Sverige kommer också att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i internationella forum såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Vid OSSE:s ordförandeskapskonferens som hölls i Warszawa den 26 september-7 oktober fördömde Sverige tydligt ryska myndigheters brott mot mänskliga rättigheter såväl i Ryssland som i Ukraina. Konferensen samlade 1 500 deltagare i form av civilsamhällesrepresentanter, regeringsföreträdare och fristående experter och ersatte det Human Dimension Implementation Meeting, HDIM, som inte har kunnat genomföras de senaste två åren på grund av rysk blockering.