Herr talman! Jag inledde mitt första anförande med att säga att detta är en bra början, och det står jag givetvis fast vid. Men det är verkligen bara en början; det är så man ska se det. Mandatperioden är bara knappt två månader gammal, och regeringen har suttit i tre veckor.

Jag har, genuint och seriöst, full respekt och förståelse för de väljare som vill att det ska hända väldigt mycket, väldigt fort. Det funkar inte riktigt alltid med så mycket och så fort. Det är en stor och bitvis ganska komplex lagstiftningsmateria som vi behöver få på plats för många av de reformer som vi vill göra. Med just den här budgetpropositionen har vi också, herr talman, jobbat under en snudd på extrem tidspress. Jag har som sagt full respekt för otåligheten - jag känner den även själv. Men saker tar lite tid. Det kommer inte att gå jättefort, men det kommer alltid att gå framåt.

Jag kan lova våra väljare att vi kommer att göra allt som står i vår makt för att driva på utvecklingen inom ramen för det avtal och den överenskommelse som är grunden för hela detta regeringsunderlag. Men det är så oerhört mycket som har nonchalerats i Sverige under så många år nu, så försök ha förståelse för att det kommer att ta ett tag. Migrationspolitiken, kriminalpolitiken, energipolitiken, skattepolitiken, landsbygdspolitiken etcetera - det är så mycket som har misskötts under så lång tid, så det kommer att ta en stund att reda upp det här.

Men jag lovar att jag kommer att göra allt jag kan för att få ordning på detta, och jag är etthundra procent säker på att det även gäller mina 72 kollegor i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk och Rashid Farivar (båda SD).