STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Till att börja med vill jag instämma i de sympatier som Ola Möller uttryckte för inte minst kvinnorna i Iran och deras oerhört modiga kamp för mänskliga rättigheter. Regeringen ser med allra största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran som förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen sedan förra hösten har regeringen också kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter i såväl uttalanden som direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.

Det är dock ett faktum att det försämrade politiska och ekonomiska läget i Iran har haft betydande påverkan på Sveriges utfärdande av visum till personer från Iran. Att många nekas visum handlar först och främst om att risken för att personer inte återvänder har ökat, och det är en risk som måste tas in i bedömningen när visum ska beviljas. Det är givetvis olyckligt att personer i Sverige får svårare att träffa släktingar och vänner från Iran genom besök i Sverige. Det är dock helt nödvändigt att göra denna bedömning för att upprätthålla viseringsregelverket.

Sverige följer det gemensamma EU-regelverket, och det är vår skyldighet gentemot andra medlemsländer att se till att den som beviljas visum till Schengen kan försörja sig, inte utgör en säkerhetsrisk och avser att återvända. Vi förväntar oss att andra länder också följer detta regelverk.

Viseringspolitiken har flera tydliga mål. Det handlar om att säkerställa att vi har kontroll över vem som kommer så att vi kan upptäcka säkerhetsrisker. Den som kommer hit på besök får inte heller bli en kommersiell börda utan ska ha tillräckliga medel för att försörja sig. Avslutningsvis måste vi också kunna räkna med att personen kommer att återvända innan visumet löper ut. Alla dessa uppgifter tar jag på mycket stort allvar.

Anledningen till att det har blivit svårare för iranska medborgare att beviljas visum handlar inte främst om ekonomiska medel, vilket interpellanten tar sikte på genom att försöka argumentera för ett nytt instrument, utan det handlar om att risken att personer inte återvänder bedöms ha ökat. Enligt regelverket ska en ansökan avslås om det finns tvivel om avsikten att återvända. Det är ett lågt ställt krav som i förlängningen handlar om att upprätthålla en reglerad invandring till Sverige och EU.

Apropå Tyskland kan jag nämna att majoriteten av de iranska medborgare som söker asyl inom EU gör det i Tyskland, och där räknar man med att över 3 000 iranska medborgare som sökt asyl har rest in på beviljat visum bara mellan januari och sista maj i år.