Fru talman! Till att börja med: Om man nu ska se detta i en nordisk kontext kan det vara bra att vara medveten om att varken Danmark, Norge eller Island tillämpar det så kallade massflyktsdirektivet. Det är alltså lite svårt att jämföra rakt av.

När det gäller frågan om ukrainarnas situation konstaterade jag i mitt förra inlägg att den enskilt viktigaste frågan för ukrainarna gällde tillgången till det svenska språket. Det kan man verkligen förstå. Det är ett litet språk, och det behövs ofta för att man ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför det är så viktigt att regeringen har genomfört de åtgärder man faktiskt har gjort. Man har skjutit till pengar till sfi, närmare bestämt 100 miljoner för att kommunerna ska kunna erbjuda detta. Och man har gjort förändringar när det gäller möjligheten till komvux.

Frågan om folkbokföring är inte alldeles enkel. Det står klart och tydligt i folkbokföringslagen att en person som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som huvudregel inte folkbokförs. I praktiken innebär det att folkbokföring inte blir aktuellt under de första två åren av vistelsen här. Men det finns kryptiska uttalanden i förarbetena som antyder att folkbokföring beroende på individuella omständigheter skulle kunna bli aktuellt från och med den 4 mars 2024 om rådet i höst fattar beslut om ytterligare förlängning, vilket jag tror att man gör och vilket jag hoppas att man gör så fort som möjligt.

Men det är svårt eller omöjligt för mig att uttala mig om vad som generellt kommer att gälla för hela gruppen från Ukraina eftersom denna bestämmelse aldrig har tillämpats tidigare. Direktivet har aldrig aktiverats tidigare, och prövning och beslut om folkbokföring sker efter en individuell bedömning.

Denna fråga är inte okomplicerad, men jag kan försäkra Annika Hirvonen om att vi analyserar läget. Jag kan inte ge något datum, men vi kommer naturligtvis att återkomma så snart vi kan.