Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig om jag avser att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet och hur jag avser att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige. Annika Hirvonen har även frågat om jag avser att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår.

Det har nu gått ungefär ett och ett halvt år sedan Rysslands oprovocerade och illegala fullskaliga invasion av Ukraina. Ukrainafrågan är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont.

Regleringen för vad som ska gälla för personer som beviljas tillfälligt skydd i Sverige fastställdes för över 20 år sedan när det så kallade massflyktsdirektivet implementerades i svensk rätt. Regleringen har i stort sett fungerat bra och har möjliggjort för Sverige att ta emot många människor från Ukraina på kort tid. I vissa delar har dock implementeringen inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt, och regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra villkoren för personer med tillfälligt skydd. Bland annat har möjligheten att få tillgång till studier i svenska genom svenska för invandrare, sfi, samt svenska och svenska som andraspråk på komvux vidgats.

För att få en bättre bild över situationen för ukrainare i Sverige gav regeringen i våras FN:s migrationsorganisation IOM i uppdrag att genomföra en undersökning av ukrainarnas situation i Sverige. Resultatet av undersökningen presenterades i juni, och i samband med det genomfördes även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från civilsamhället och myndigheter. Regeringen överväger nu vilka ytterligare åtgärder som kan vara aktuella att vidta. Frågan om folkbokföring är en av de frågor som analyseras. Det ska dock betonas att eventuella förändringar i en befintlig reglering är komplicerade och kommer att ta tid.

Regeringen är angelägen om att ett eventuellt beslut om att förlänga direktivet ett tredje år fattas i god tid. Det är något som även många andra medlemsstater efterfrågar eftersom det är viktigt att ha så goda planeringsförutsättningar som möjligt. Det är därför positivt att kommissionen har signalerat att ett beslut om förlängning är på gång.

Det är samtidigt viktigt att redan nu påbörja arbetet med vad som ska gälla efter den 4 mars 2025, vilket är något som nu diskuteras inom EU. Regeringen anser att det är bäst att arbeta för EU-gemensamma lösningar för att undvika risker för en splittrad rättstillämpning i EU, vilket kan resultera i sekundära förflyttningar.

Sammanfattningsvis pågår just nu ett intensivt arbete med frågor relaterade till ukrainares situation i Sverige, och jag hoppas kunna återkomma med mer information framöver.