Fru talman! Det kommunala skatteutjämningssystemet kommer med mycket stor sannolikhet att ändras på något sätt eftersom utredningen just nu ser över helheten och alla parametrar. Någon form av förändring kommer alltså att ske.

Jag uppfattar dock inte att det finns stöd i riksdagen för att vi ska se över själva principerna för det, det vill säga att kompensera för strukturella förändringar som finns i kommunerna, såsom befolkningstäthet, befolkningsålder, andel som är i behov av LSS-insatser etcetera. Det är ju sådant vi utjämnar genom detta system så att det ska gå att leva och verka i hela landet.

Självfallet har man ett större ekonomiskt svängrum i en större kommun. 1 miljon betyder inte lika mycket i Stockholm, Malmö och Göteborg som den gör i Sorsele kommun. I Sorsele är 1 miljon jättemycket pengar och kan till och med stjälpa hela ekonomin från ett år till ett annat. Det gör det inte i exempelvis de tre största kommunerna. Det är en verklighet vi får leva med. Det ser olika ut.

Jag förstår fortfarande inte hur det i praktiken - det är det jag vill åt - skulle gå till att skapa ett skatteutjämningssystem som kompenserar för strukturella skillnader i landet för att dra undan pengar från vissa kommuner på grund av att de satsar på fel saker. Vem bestämmer vad som är fel saker? Vem i denna kammare ska bestämma vad som inte är kommunal kärnverksamhet?

Jag kan ha en massa egna åsikter om detta. Sverigedemokratiska riksdagsledamöter kan ha egna åsikter. Men hur ska denna lista upprättas, och hur ska den se ut? Jag förstår inte det. Före debatten förstod jag det inte, och jag förstår det inte heller nu efter debatten. Kanske kommer det att klarna lite längre fram när Utjämningskommittén kommer med sitt slutbetänkande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.