STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar skolministern för det fördjupade svaret.

I andra länder tänker man att man ska bygga upp ett system som fungerar så bra som möjligt i grunden för att slippa ha för mycket inspektioner, kostnader för inspektioner och myndigheter.

I Sverige verkar det vara precis tvärtom. Vi tänker: Låt oss bygga ett trasigt system. Sedan kan vi skaffa myndigheter som ser till att följa upp detta, och vi ger dem tilläggsdirektiv och tillsätter varje mandatperiod utredningar om hur det ska lösas. Men vi löser inte själva problemet med att vi har skapat ett felaktigt system. Vi ser bara till att varje år konstatera vad problemet är utan att göra någonting åt det.

Så går det inte riktigt till i ledande skolländer, till exempel Skottland, Finland, Kanada eller andra länder som jag vet att regeringen ser upp till politiskt på många sätt. Det går inte till på det sättet i något av de länderna.

Det har inte varit brist på betygsutredningar, friskoleutredningar eller utredningar om varför marknadsskolan har förstört det svenska skolsystemet. Det finns belagt. Forskningen säger att det är på det sättet. Till och med Svenskt Näringslivs eget forskningsorgan säger det. Och Svenskt Näringslivs och högerns egen högskola säger att det är ett systemfel som måste hanteras.

Men vad säger forskningen egentligen, om vi ska fördjupa oss lite i detta? Den säger att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg jämfört med deras betyg på de nationella proven. Men den säger också att de har fått högre betyg på de nationella proven än motsvarande elever på kommunala skolor har fått. Man sätter även högre betyg på de nationella proven. Gapet är alltså egentligen ännu större än det vi kan se utifrån de tillgängliga siffrorna.

Forskningen säger som sagt att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg men klarar sig sämre på högskolor och universitet. Det säger Skolverket, och det säger Stockholms universitet. Det är inte något som vänstern har hittat på eller som behöver utredas. Det är så det ser ut.

Vad säger man mer? Man säger att obehöriga lärare tenderar att sätta högre betyg än de egentligen bör sätta. Vilka skolor i landet har flest obehöriga lärare? Det råkar vara de vinstdrivande friskolorna som har flest obehöriga lärare.

Vidare säger man att det lockas med högre betyg. Vi vet lärare som har fått sparken från friskolekoncerner för att de har vägrat höja betygen på elever som inte har förtjänat högre betyg men som haft inflytelserika föräldrar som hört av sig till rektorn och sagt att de byter skola om betygen inte höjs. Den situationen uppstod inte innan friskolesystemet och marknadssystemet inrättades i Sverige. Men i dag har vi det.

Det svar jag får från skolministern och regeringen är att de ska kolla på rättningen av nationella prov och på digitalisering. Ingen är emot digitalisering av nationella prov. Alla partier är för det. Ingen är emot central rättning av olika typer av prov. Alla partier är för det. Låt oss fokusera på huvudproblematiken.

Jag förstår att skolministern och regeringen vill ducka för att svara på de verkliga problemen med marknadsskolan. Vi har en situation i Sverige som gör att vi framöver kanske kommer att ha yrkesgrupper med en stor andel personer som inte har den kompetens som står på papperet för de yrken de arbetar inom. Det är en fara för Sverige och den svenska demokratin.