Fru talman! Jag tycker att svaret ska vara: Ni är med. Precis som jag sa i mitt inledande svar är situationen för de två nordligaste länen i vårt fantastiska land exceptionell, inte minst på grund av befolkningsutmaningen, men det stannar inte vid något dike, som någon påstår att vi gräver. Jag håller inte med om det, och vi behöver inte gräva det diket i debatten eller i vårt land. Vi kan dock erkänna att det finns en uppenbar och exceptionell utmaning för de två län som anges, Västerbotten och Norrbotten. Men som vi mycket tydligt påpekar stannar det inte där, för det handlar om att anlägga ett perspektiv som jag tror att hela landet kan ha stor användning av.

Om Västra Götaland tänker nog en del att där bor det betydligt fler personer, så de borde inte ha samma utmaningar. Nej, men även de sliter med växtvärk när investeringsprojekt knackar på dörren och pockar på, men det är svårt att gå i takt med infrastruktur i form av järnväg och väg, bostäder som behöver byggas, tryck på välfärden och behov av besked om kapacitet i elnätet. Det är ju samma utmaningar som vi ser i exempelvis Norrbotten, och här har vi att lära av varandra. Norrbotten och Västerbotten sticker ut, men det stannar inte där.

Den som önskar kan ta del av frukterna av detta oavsett var i landet man befinner sig, och regeringen finns till för hela Sverige. Finns det intresse från det lokala näringslivet att göra inspel och lyfta upp sin situation lyssnar jag som ansvarig minister gärna för att hålla ihop strategi norr, som handlar om ett perspektiv och inte bara geografi. Jag lyssnar gärna här i kammaren till de ledamöter som tar särskilt ansvar för att lyfta upp sina hemdistrikts frågor, men jag tar även gärna del av det vid besök på plats eller digitalt.

I måndags hade statssekreterare Modig, den statssekreterare hos regeringen som har särskilt ansvar för strategi norr, möte med de båda regioner vi särskilt lyfter fram och samtliga kommuner och län berörda av detta. Det hålls gärna fler möten av denna typ, för vi behöver bli väldigt konkreta med vilka flaskhalsarna är om vi ska ha en chans att lösa dem. Jag samarbetar gärna både med lokalpolitiken oavsett partifärg och med riksdagens ledamöter, för vilken politiker som får klippa band eller knyta band om några år är strunt samma. Nu behöver vi hjälpas åt att få upp tempot. Sådant som vanligtvis tar 15 år i Sverige behöver nu ta fem år, och det som vanligtvis tar fem år behöver nu ta 15 månader. Då behöver inte minst det lokala höras tydligt i den nationella näringspolitiken.