Fru talman! Tack till energi- och näringsministern för svaret på en omfattande men för Sveriges företag viktig fråga!

Svenskt Näringsliv har tidigare beräknat att det kostar företagen ungefär 220 miljarder varje år att efterleva regelkraven. För några veckor sedan kom Tillväxtverket, en av statsrådets egna myndigheter, fram till att den totala summan nog ligger närmare 370 miljarder. Bara för att sätta det i perspektiv är det alltså dubbelt så mycket som företagen betalar in i bolagsskatt.

Alla dessa regler är givetvis inte dåliga. Många är helt nödvändiga för att spelreglerna mellan företagen ska vara sjysta och för att man ska veta att man gör affärer med företag som också har en okej bokföring och rent mjöl i påsen.

Jag vet dock att jag och statsrådet är ense om att mängden och kostnaden måste bantas. Det finns egentligen två sätt att minska regelbördan för företagen: antingen genom att säkerställa att nya regler inte gör det sämre för företagen eller genom att ta bort regler som inte behövs.

När det gäller att säkerställa att ny lagstiftning inte i onödan tynger företagen utan kanske till och med tvärtom gör det enklare för företagen måste vi som sitter här inne och fattar beslut veta att det har gjorts en konsekvensbeskrivning av förslaget. En konsekvensbeskrivning är, för er som lyssnar, en analys av effekten för företagen av ett specifikt förslag. Den analysen måste göras av alla utredningar. Den analysen måste göras på departementen innan förslagen kommer hit. Analysen måste också göras av alla myndigheter när de ska skriva sina förordningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som tidigare ordförande i Regelrådet kunde jag konstatera att många konsekvensbeskrivningar inte höll måttet, och det har inte blivit bättre. 50 procent underkänns, och många verkar till och med bara strunta blankt i att genomföra dem.

Om ett lagförslag, som på skrivbordet kan se toppen ut, kan bli en katastrof för företagen är det viktigt att förslagen stoppas och att det finns en skarp granskning av förslagen. Den granskningen görs i dag av Regelrådet. Men Regelrådets konstruktion har 15 år på nacken, och det är uppenbart att Regelrådet måste komma in mycket tidigare i lagstiftningsprocessen. Det går inte att behandla Regelrådet som en remissinstans som andra. Det är ett verktyg för att börja jobba bort de 370 miljarderna.

Fru talman! Remissvaren på departementsskrivelsen Bättre konsekvensutredningar kom in i början av februari. Statsrådet hänvisar till att förslagen nu bereds i Regeringskansliet, vilket såklart är ett korrekt svar. Men, fru talman, statsrådets svar väcker också två nya frågor. Vad tycker statsrådet om förslagen att man ska bredda uppdraget för konsekvensbeskrivningar så att de blir sämre för just företagen? Och vad tycker statsrådet om att Regelrådet ska komma in tidigare i granskningsprocessen?