Herr talman! Arbetet med att få till stånd den nya Utbetalningsmyndigheten påbörjades under den tidigare regeringen och blir ett ytterst viktigt bidrag för att motverka att den organiserade brottsligheten utnyttjar och missbrukar de gemensamma välfärdssystemen i syfte att sko sig ekonomiskt.

Erfarenheterna visar att brottslighet, fusk och bedrägerier dessvärre både är systematiska och betydande. Den organiserade brottsligheten har hittat en ny lukrativ marknad. Gap mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas, och om man tar sig in i ett system kan det öppna dörrarna till fler.

Vinsterna från olika brottsupplägg utgör ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem som ofta också omfattar arbetslivskriminalitet. Vinsterna används inte sällan för att finansiera annan brottslighet såsom narkotikahandel och utpressarverksamhet. Brotten mot den gemensamma välfärden är systemhotande.

För att upprätthålla tilltron till våra välfärdssystem är det av yttersta vikt att deras resurser används korrekt. Etableringen av den nya myndigheten är ett viktigt steg för att skapa en systemövergripande kontroll.

I dag fattar vi även beslut om ny lagstiftning och ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen för att myndigheten ska kunna starta sin verksamhet vid det kommande årsskiftet. Uppdraget är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Myndigheten ska också hantera ett system med transaktionskonton för utbetalning av olika stöd. Det gäller Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vissa myndigheter, a-kassor och kreditinstitut blir också skyldiga att under vissa förhållanden lämna uppgifter till den nya myndigheten, som i sin tur blir skyldig att informera berörda aktörer om felaktiga utbetalningar och andra felaktigheter.

Frågor om offentlighet och sekretess regleras så att de uppgifter som Utbetalningsmyndigheten tar del av omfattas av sekretess, och formerna för hur personuppgifter ska behandlas hos myndigheten regleras så att andra aktörer kan känna sig trygga med det.

Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen var mycket aktiv i arbetet med att förhindra brott mot våra välfärdssystem. Sedan flera år tillbaka finns sekretesslättnader kring informationsutbyte mellan myndigheter vid misstanke om grov brottslighet. Ett folkbokföringsbrott har införts, liksom möjligheten att kontrollera bosättning. Flera myndigheter har fått resurstillskott för att bekämpa välfärdsbrott och skatteundandragande. Arbetet för att motverka fel och missbruk med statliga ersättningar, bidrag och skatter har förstärkts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Den socialdemokratiska regeringen lämnade också flera förslag om stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet och fusk på vägtransportområdet och utredde även möjligheter att stärka informationsutbytet mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Vi ser fram emot att fler förslag läggs fram av den nya regeringen.

Herr talman! Flera kommuner, med Södertälje i spetsen, har tidigt signalerat ett behov av ökade åtgärder för att motverka brott och missbruk mot våra välfärdssystem. Den uppmärksammade hemtjänsthärvan i just Södertälje för ett antal år sedan, där 35 personer åtalades för bedrägerier mot kommunen och Arbetsförmedlingen, blev en väckarklocka som har lett till ett helt nytt sätt att tänka systemvårdande i alla kommuners verksamhet.

Det var mot bakgrund av erfarenheterna från Södertälje och det framåtsyftande arbetet där som den tidigare regeringen beslutade att den nya myndighetens säte skulle placeras i Södertälje, vilket också låg i linje med behovet av att öka den statliga närvaron i hela landet. Vi beklagar att den nya regeringen har rivit upp detta beslut och valt att placera myndigheten i Stockholm, och vi har noterat det i ett särskilt yttrande i betänkandet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Niklas Karlsson (S).