STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022

Herr talman! Varje år genomför riksdagen en uppföljning och utvärdering av tidigare års förda penningpolitik. Fokus ligger på om man uppnått målen och varit effektiv i de åtgärder man vidtagit.

För att göra detta går utskottet igenom den redogörelse som Riksbanken årligen förser riksdagen med. Det har vi gjort i år precis som tidigare år. Nytt för i år är att vi även har gett ett externt uppdrag om en oberoende utvärdering av penningpolitiken. Den har genomförts av professorerna John Hassler och Per Krusell samt docent Anna Seim.

Rapporten, som går att läsa i sin helhet, går igenom de beslut som direktionen fattat, kommer med en rad slutsatser och rekommendationer för framtiden samt landar i fyra kritikpunkter. Rapporten besvarar också vanliga frågor som man hör i debatten kring Riksbanken om den höga inflationen och hur vi bekämpar den. Den är både kärnfull och begriplig, även för den som inte själv är professor eller ens ekonom.

Jag vill stanna upp lite vid just detta. Jag tror nämligen att det är viktigt att debatten är bred, särskilt i ekonomiskt tuffa tider. Det är viktigt att den möjliggör för många att delta och att den sänker tröskeln för att läsa på. Om man inte har varit insatt i penningpolitik och ekonomiska frågor tidigare ska man känna att man kan bli det.

Kunskap och förståelse gör förvisso inte att pengarna i plånboken slutar att tappa i värde. Det gör inte marginalerna större eller att kostnaderna på bensin och mat automatiskt sjunker. Det finns ingen magisk trollformel. Däremot ger information och kunskap en känsla av kontroll. Det skapar transparens och är en grund för tillit till att penningpolitik och finanspolitik bedrivs i syfte att åter nå inflationsmålet och få ned de höga kostnaderna - inget annat.

Av dessa anledningar genomförde finansutskottet en öppen utfrågning. Man kan titta på den i efterhand på riksdagens hemsida, och man kan läsa utdrag ur den i detta betänkande. Riksbanken gav där en hel del svar utifrån rapporten och de här kritikpunkterna. Man informerade om en rad åtgärder som man redan har vidtagit med anledning av den och om annat som man arbetar vidare med.

Denna utvärdering har blivit mer än en pappersprodukt eftersom vi har gjort den till det. Den är ett betydelsefullt inslag och ett tecken på att vi i Sverige fortfarande är duktiga på konstruktiv kritik och sakliga debatter och diskussioner, oavsett hur det ibland kan låta om det i den politiska debatten.

Jag rekommenderar verkligen läsning av betänkandet.

Avslutningsvis vill jag dela med mig av fyra spoiler alerts. Det första är att vi i stort sett anser att prisstabilitetsmålet nåtts, trots den höga inflationen.

Även om man lyckats bibehålla förtroendet för inflationsmålet har Riksbankens inflationsprognoser återkommande varit bristfälliga. Man underskattade inflationstrycket. Det ökade risken för att förtroendet för inflationsmålet och att man kan nå det skulle försvagas.

Penningpolitiken borde också ha stramats åt tidigare, det vill säga att räntehöjningarna borde ha påbörjats tidigare. Det hade faktiskt kunnat leda till en något lägre inflation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022

Det är positivt att man har ökat sin tillgång till så kallad snabb data, för att ha också den typen av underlag till sina prognoser framöver. Men man borde ha kunnat luta sig mer mot grundläggande ekonomisk teori. Det kan vara särskilt viktigt i tider då det sker oväntade och ovanliga förändringar.

Man hade också i februari 2022 kunnat ana att vi skulle få en längre period av hög inflation. Därför borde man ha höjt räntan tidigare och även slutat köpa värdepapper och i stället påbörjat försäljning av dessa. Det ska tilläggas att tre av direktionens sex ledamöter förespråkade det.

Med det här vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)