Fru talman! När det gäller arbetslinjen tror jag att Martin Ådahl var med och såg vårt initiativ om att införa något som vi kallade statlig dagpenning. Vi ser att det finns väldigt många som är arbetsföra men som är arbetslösa och hamnar i försörjningsstödet. Där ska inte en arbetsför men arbetslös person vara. De personerna ska naturligtvis utrustas så att de blir anställbara. Då hade vi en idé om att införa en statlig dagpenning som skulle göra att man fick inte bara utbildningsdelen utan också möjlighet att exempelvis ta ett jobb under några timmar och faktiskt få behålla en del av pengarna för den arbetsinsats man gör. Så är det inte med försörjningsstödet i dag, utan det räknas av helt och hållet.

Om man nu ska prata om incitament - och det ska man absolut göra; jag är vän av det - tror jag att det är oerhört viktigt för att få till en arbetslinje att de som i dag är arbetslösa men inte anställbara blir det. Jag tror att det finns väldigt många som gärna skulle vilja gå till ett jobb om det bara fanns någon som anställde dem. Då gäller det att se till att utrusta dem så att företagen kan göra detta.

Det är sant att arbetslöshetsersättningen ligger kvar på en högre nivå. Jag tror att det kan vara klokt att ha den på en högre nivå nu när vi går in i en lågkonjunktur. Jag är övertygad om att det är många som uppskattar det beskedet från regeringen. Men arbetslinjen kommer av en rad olika saker. Som jag nämnde i mitt anförande har vi nu en utredning som regeringen har tillsatt för att titta på och få fram ett bidragstak. Arbetslinjen är central, men då måste det också alltid löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag.