Herr talman! Det är ju ingen som lyssnar på en hora. Så lyder en mening på Instagramkontot Inte Din Hora.

Texten börjar med att konstatera att sexköp har pågått under extremt lång tid och utförts av män från alla samhällsklasser - ja, till och med bland riksdagsledamöter. Under alla dessa år har män utnyttjat såväl barn som vuxna och utgått från att ingen skulle veta, för ingen skulle ju ändå lyssna på en prostituerad.

Texten fortsätter dock med att deklarera att inget varar för evigt; trenden är på väg att vända. I dag möter inte de sexköpande männen en människa ingen ser, utan i dag möter de framtidens opinionsbildare, författare och ledare. Det är människor som nu vägrar att vara tysta.

Det här är en fantastisk revolution som jag inte tvekar en sekund att ta fasta på. I dag ska även ni i kammaren få lyssna till dem som utsätts för sexuell exploatering. Och jag kan redan nu säga att jag kommer att överträda min uppsatta talartid.

År 1999 blev Sverige det första landet i världen att förbjuda köp av sexuella tjänster utan att kriminalisera den som säljer sex. Det är ett kraftigt ställningstagande från Sveriges sida. Vi vet att detta att utsättas för kommersiell sexuell exploatering är en av de yttersta formerna av våld mot kvinnor. Med vår lagstiftning är vi inte bara skyldiga att förebygga våldet och döma förövare, utan vi har dessutom skyldighet erbjuda vård och stöd till den som är ett brottsoffer. En människa som blivit utsatt för sexuellt våld för att samhället inte har gjort sitt ska aldrig lämnas ensam, ska aldrig själv bära vare sig ansvar eller skuld.

Men dessvärre är hjälp mycket svårt att få, och skuld är just det den som säljer sex ofta får bära, herr talman.

År 2021 dömdes noll personer till fängelse för utnyttjande av barn, men minst 17 tjejer dömdes till inlåsning på Sis efter att ha utsatts för just det brottet. I mars i år släppte Sveriges Radio en granskning som visade att sexuella övergrepp tas upp i domar om tvångsvård av flickor betydligt oftare än för pojkar. För var tredje flicka men bara för var sextonde pojke anges sexuellt beteende, relationer eller övergrepp som skäl till LVU.

I domarna kan vi också tydligt se att flickorna inte bara bedöms utifrån övergreppen de utsatts för utan också får bära skulden för dem. Ingen kan väl ha glömt den makabra mening som går att läsa i en av domarna om en flicka som blivit omhändertagen: "Genom sitt beteende har hon låtit sig utsättas för sexuella övergrepp." Ett brottsoffer på bara 14 år fick bära skulden för det brott hon blivit utsatt för.

Kanske kan inga ord tydligare än så beskriva vilka utmaningar vi har innan vi kan hävda att samhället betraktar den som blivit utsatt som ett brottsoffer och att vi därmed ger det stöd som den som utsätts ska ha rätt till. Det är inget snack om att samhället och politiken behöver steppa upp för att vi ska leva upp till det som faktiskt är vår skyldighet.

Herr talman! Vittnesmålen från dem som klarat den hårda strid det är att lämna livet där de säljer sex, de som är överlevare, är en hård smäll mot samhället och ett brutalt underbetyg till politiken. Ofta är det unga tjejer som berättar om vilka fruktansvärda övergrepp de blivit utsatta för, vilka trauman det skapat och vilka hänsynslösa förövare som åsamkat dem dessa. Som om det inte räckte är det mer regel än undantag att samhället svikit dem rejält när de behövt det som mest.

För mig är det helt oförlåtligt att dessa människor inte blivit lyssnade på, inte sedda och definitivt inte hjälpta, inte ens när de bett om det. I stället har de ofta blivit misstrodda. Ibland blir de, som vi vet, till och med dömda.

Därför är det hög tid att vi lyssnar nu och att vi agerar. Sex mot ersättning är inte ett fritt val, som många verkar vilja tro, utan det är ett vidrigt resultat av att samhället inte agerar tillräckligt för att sätta stopp eller ger några alternativ och rättmätiga stödinsatser som ger en väg ut för den som blir utsatt.

Vi i Vänsterpartiet har därför lagt fram en omfattande motion om att såväl förebygga som ge rätt hjälp i tid. I detta betänkande har vi åtta reservationer som alla bygger på den kunskap som den som säljer sex tvingats erfara. Här följer några av dem.

För det första lyfts det i rapporten Ingen hörde ropen på hjälp fram att mer än varannan utsatt uppger att man inte fått professionell hjälp att bearbeta sina upplevelser. I stället har man skickats runt i systemet, där de olika problem personen har behandlas var för sig utan hänsyn till helheten. Situationen är så illa att Istanbulkonventionens expertgrupp har riktat hård kritik mot Sveriges brist på vård anpassad efter sexualbrottsutsattas behov. Därför vill vi att utbudet av behandlingar utvecklas och att specialiserad traumabehandling erbjuds.

För det andra behöver stödet och skyddet för dessa personer förbättras, i synnerhet eftersom behoven generellt kan vara svåra att upptäcka. Det finns ett särskilt behov av stöd som anpassas till komplex problematik eftersom det är en riskfaktor för utsatthet för sexuellt våld och exploatering. Socialtjänsten har ett stort ansvar gällande att identifiera sexuell utsatthet och prostitution och erbjuda stöd. För att säkerställa att de sociala insatserna för att hjälpa och stödja personer som har sex mot ersättning finns och är likvärdiga över landet bör kommunernas ansvar förtydligas. Utbudet av stödinsatser behöver utvärderas och utvecklas. Kommunernas ansvar för att arbeta uppsökande måste också förtydligas.

För det tredje är det angeläget för Vänsterpartiet att personer som vill lämna prostitution ska ges möjlighet till det och att de får ett likvärdigt bemötande och bästa möjliga behandling i hela landet. Regeringen bör ta initiativ till att utarbeta ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna prostitution.

För det fjärde har Vänsterpartiet under lång tid framfört att det behövs samlade kraftåtgärder för att minska prostitution och människohandel. I utvärderingen av sexköpslagen konstateras att det finns flera goda exempel på samverkan mellan myndigheter men att det saknas strukturer för samarbete och kunskapsöverföring. Enligt utredningens förslag bör därför ett nationellt centrum med uppgift att leda arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål inrättas.

För det femte vill vi att regeringen tar initiativ till en nationell handlingsplan mot sexualiserat våld där man tar ett helhetsgrepp om sexuellt våld i alla led. Det är inte möjligt att stoppa våldet bara genom lagstiftning, utan problemet behöver angripas på bred front över hela samhället. En av tio män har någon gång gjort sig skyldig till brottet köp av sexuell tjänst. Då krävs uppenbarligen betydligt mer än det vi gör i dag för att stoppa våldet.

För det sjätte är den enda konkreta insats som specificeras från socialtjänstens sida för att en ung person som är utsatt ska få hjälp omhändertagande enligt LVU. Detta är utifrån definitionen att sexuell exploatering är ett "socialt nedbrytande beteende". För Vänsterpartiet är det helt orimligt att den enda insats som rekommenderas för målgruppen syftar till att tvångsvårda ungdomarna när de i själva verket har blivit utsatta för våld och övergrepp. Därför vill vi att Socialstyrelsen får i uppdrag att upprätta nationella riktlinjer för barn och vuxna som utsätts för kommersiell sexuell exploatering. Alla barn och unga som blivit utsatta ska få värdig vård och behandling, inte placeras på institution.

Herr talman! Några av de Instagramkonton jag följer citerar vad sexköpare har sagt till dem de utsätter under själva brottet. Många av dessa uttalanden är så grova att jag inte kan läsa upp dem här utan att talmannen skulle behöva ge mig bannor för mitt vidriga språkbruk. Det våld som offren vittnar om att de utsätts är så brutalt och hänsynslöst att jag ibland nästan tappar hoppet om mänskligheten.

Särskilt illa berörd blev jag av ett inlägg som polisen Simon Häggström skrev om för någon månad sedan. Det handlade om ett fruktansvärt fall som ovanligt nog lett till åtal. De 37 åtalspunkterna rörde 16 män som utnyttjat en 16-årig flicka, alltså 16 män på ett barn.

Att vi inte kunnat stoppa dessa förövare är ett enormt svek som knappast mildras av att vi inte ens kan garantera att denna flicka kommer att få bästa möjliga hjälp och stöd. Att våldet ska kunna pågå utan att vi agerar, utan att samhället finns där när det behövs, måste vara helt otänkbart.

Den lagstiftning vi har är mycket bra. Den visar tydligt vår ståndpunkt. Men som vi ser är den ensam inte tillräcklig för att stoppa våldet. Det är därför minst sagt hög tid att vi tar nästa steg när det gäller det förebyggande arbetet men också stödinsatserna.

Vi står självklart bakom alla våra reservationer men yrkar i dag bifall endast till reservation 1.

Även jag vill passa på att önska talmannen, presidiet och utskottet en fin sommar.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Vi tackar för sommarhälsningen.

Sedan måste jag för formens skull påpeka att talartiden överskreds med mer än 50 procent, men det var ju inte alldeles oväntat.)