Fru talman! Sverige behöver en ny energipolitik. Det tror jag att vi alla i det här rummet kan enas om. En sådan vinter som vi gick igenom vill vi aldrig komma tillbaka till. Vi såg effektbrist, vi hade skenande elpriser och vi hade en produktion som inte alltid fanns där den behövdes geografiskt. Därför är det så viktigt att vi nu får på plats ett nytt energipolitiskt mål där vi ändrar den energipolitiska målformuleringen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Genom denna förändring återställs teknikneutraliteten i och med att inget fossilfritt kraftslag diskrimineras. Därmed ökar vi möjligheterna till investeringar i all slags energiproduktion. Detta är naturligtvis alldeles utmärkt.

Fru talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva fördubblas inom 20 år. Vi har de senaste timmarna hört en rad siffror, och jag kommer inte att upprepa dem, men det är tydligt att om vi ska klara den gröna omställningen och nå de mål vi har satt kommer vi att behöva bygga ut elproduktion av olika slag i balans samtidigt som elnätet stärks. Vi har därmed ett stort och ansvarsfullt arbete framför oss.

Vi behöver investera åtskilligt, inte bara i energiproduktionen utan även i en utbyggnad av både transmissionsnätet och de lokala och regionala näten. Det är bara genom en sådan utbyggnad som vi klarar av att hantera energiutmaningen, både på lång och på kort sikt. Som har sagts här flera gånger tidigare handlar det på lång sikt just om att bygga ut kapacitet och produktion så att vi kan möta det fördubblade behovet. Här är kärnkraften och i viss mån den havsbaserade vindkraften avgörande. Som också har sagts här tidigare har den här regeringen faktiskt lyckats åstadkomma en rad fler tillstånd för just havsbaserad vindkraft än vad den tidigare regeringen lyckades med.

Här och nu behöver vi samtidigt åtgärda de omfattande problem vi har med energiförsörjningen, främst i södra Sverige. Det gäller att ta vara på alla energislag, inte minst att bättre ta vara på kraftvärmens potential. Det gäller att, som Svenska kraftnät nu har gjort med Öresundsverket, säkra upp en effektreserv, och det gäller att se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis måste vi även fortsätta med den energieffektivisering som vi såg äga rum i hela landet under förra vintern. Även här har regeringen levererat incitament för att fortsätta det arbetet. På kort sikt behöver vi stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt.

Fru talman! Mot bakgrund av detta betonar jag än en gång vikten av att vi sätter ett nytt energipolitiskt mål. Det har här i kammaren lite viftats bort att det skulle behövas. Jag delar inte alls den bilden. Tvärtom är den förändrade målsättningen viktig som ett signalvärde till energiproducenter, till näringslivet och till hela svenska folket om att vi behöver säkra energiproduktionen framöver.

Kärnkraften har en särställning då det är det enda fossilfria energislag som både kan byggas ut i stor skala och är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det elproduktion som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför regeringen nu lägger så mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort.

Svenska elkunder har i decennier kunnat lita på att elen fungerar. Kostnaden har också gått att förutse. Det är den ordningen vi behöver komma tillbaka till. Att ändra det energipolitiska målet så att vi nu åter kan använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)