Fru talman! Att bekämpa inflationen är den enskilt viktigaste ekonomisk-politiska åtgärden i år, och troligen även under kommande år. Det är inflationen som gör att kommuner och regioner drabbas av kostnadsökningar, vilket påverkar välfärden, och det är inflationen som gör att den genomsnittliga löntagaren drabbas av reallöneminskningar för första gången på jag vet inte hur länge. Med hög inflation kommer även höga räntor. Då måste man hålla en åtminstone neutral inriktning på finanspolitiken.

En expansiv inriktning, det vill säga att man gasar på, öser på, ökar utgifterna och driver staten med stora underskott, hade i det här läget förvärrat och ökat inflationen och tvingat Sveriges riksbank till ännu större och fler räntehöjningar.

Vi i regeringsunderlaget menar att den ekonomiska politik som vi driver och de budgetpropositioner som vi lägger på riksdagens bord innebär just en neutral och inte en expansiv inriktning. Här ger såväl Riksbanken som Finanspolitiska rådet oss rätt.

Att det sedan är tråkigt är en helt annan sak. Jag vill väl också kompensera varenda individ, varenda kommun och vartenda företag som har drabbats av inflationen, krona för krona. Men det går inte, för då skapar vi ett större problem än det vi försöker lösa. Ibland måste man också göra saker som är tråkiga.

Det är faktiskt mer intressant än vad det låter, fru talman, därför att alla Tidöpartier står bakom detta grundläggande resonemang. Kan detsamma sägas om oppositionens fyra partier? Det var en retorisk fråga. Svaret är nej; det spretar något oerhört.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill driva staten med gigantiska budgetunderskott och skuldsätta oss med 200 eller nästan 300 miljarder kronor under denna budgetperiod. Vad skulle hända med inflationen och räntan då? Det är en giftig cocktail som de håller på och blandar ihop på den sidan av politiken.

Fru talman! Om man accepterar detta resonemang, hur tråkigt det än låter, förstår man att vi inte kan göra allt och definitivt inte göra allt samtidigt. Man förstår också att det verkligen förstärker behovet av att prioritera och helst prioritera rätt.

Det som vi i regeringsunderlaget prioriterar framgår tydligt av såväl den senaste budgetpropositionen som den ekonomiska vårpropositionen. Det handlar om att värna de ekonomiskt mest utsatta grupperna, som har drabbats allra hårdast av inflationen, och det handlar om inre och yttre säkerhet.

Tidöpartierna har drivit igenom ett flertal reformer och förslag för att stärka ekonomiskt utsatta grupper. Vi har stärkt arbetslöshetsförsäkringen. Vi har stärkt garantipensionen. Vi har stärkt bostadsbidraget, och vi har gjort det billigare att tanka bilen för en genomsnittlig barnfamilj.

Fru talman! Detta är konkreta exempel. Det finns givetvis fler, men det är konkreta exempel på hur Tidöpartierna har stärkt köpkraften för de hushåll som har drabbats allra mest av inflationen.

Vi sköt till 12 miljarder kronor till kommunsektorn i nuvarande års budget, men staten kan eller ska inte göra allt. Kommunerna behöver också prioritera. Det är alltså inte tid för några extravaganser eller lyxprojekt. Det är möjligt att man gör sig impopulär genom att säga detta, men ändå: Fokusera på kärnverksamheten! Hellre bra mat till skoleleverna än kommunala badhus. Hellre hög kvalitet på äldreboendena än kommunanställda kommunikatörer. Det handlar om förskola, skola och äldreomsorg. Fokusera på kärnuppgiften!

Det ska sägas att de flesta kommuner gör ett oerhört starkt och bra jobb, men det finns tyvärr exempel på motsatsen också.

Fru talman! I sammanhanget extravaganta projekt vill jag nämna Stålverk 80. Det var ett tag sedan. Jag var liten då, liten och söt kanske. När det gäller Stålverk 80 tryckte Socialdemokraterna in miljard efter miljard av skattepengar i vad som senare skulle visa sig vara ett dödfött projekt. Och nu är vi där igen, men nu heter det inte Stålverk 80 längre utan Hybrit.

Det är ett hallelujah moment som aldrig förr. Då blir jag orolig och backar ett par steg. Det är miljarder av skattebetalarnas pengar som går genom skattebetalarnas myndigheter, genom skattebetalarnas regering och även genom skattebetalarnas aktiebolag, det vill säga LKAB, SSAB och Vattenfall.

Det är inte en enda krona av privat riskvilligt kapital som vill närma sig projektet, utan det är bara skattepengar som investeras. Vi som är skattebetalare har inte ens tillfrågats. Jag befarar mycket starkt att alla de skattepengar som nu trycks in i projektet kommer att sluta på samma sätt som det en gång gjorde för Stålverk 80, det vill säga med en gigantisk förlust av skattebetalarnas pengar. Hybrit kommer inte att bli kommersiellt lönsamt. Och ni ska inte leka riskkapitalister för svenska folkets skattepengar.

Fru talman! Jag nämnde också inre och yttre säkerhet. Det handlar om hur staten ska kunna återupprätta våldsmonopolet inom rikets gränser och om hur staten ska kunna freda dessa gränser. Det är en lång resa som har börjat nu, och det finns enormt mycket som behöver göras: fler poliser, mer befogenheter för dessa poliser, fler åklagare och längre straff.

Det handlar om en enorm utveckling av kriminalvården: 16 stora och helt nya anstalter är det bedömda behovet som är ett resultat av Tidöpartiernas brottsbekämpande politik. Från den ekonomiska horisonten kommer vi att svara upp mot de behov av resursförstärkningar som har uppenbarat sig. Efter åtta år av socialdemokratiskt styre är dessa behov angränsande till det oändliga.

Fru talman! När jag gjorde lumpen, vilket börjar bli ett tag sedan nu, förstod vi givetvis vem som var den presumtiva fienden, även om det inte sades rätt ut, och vad det egentligen var som vi lärde oss och övade på. Men det skarpa utövandet efter all denna övning, det vill säga att med extremt höga våldsnivåer bringa andra människor om livet, kändes väldigt avlägset. Det var vi såklart glada för.

Då kändes det avlägset, men i dag känns det tyvärr mindre avlägset. Varje dag fortsätter vi med upprustningen av Försvarsmakten så att vi inte ska behöva hamna i det där skarpa läget, alltså när övningen övergår till en skarp insats.

Vi har sett hur rysk trupp har betett sig i den självständiga och suveräna staten Ukraina. Det är etnisk rensning, det är våldtäkt, det är plundring, det är krigsbrott, det är ren terrorism och det är tortyr.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Efter mina ganska sorgliga ord vill jag ändå, likt tidigare talare, passa på att önska finansutskottets utmärkta kansli, finansutskottets ledamöter och givetvis även talmannen och talmanspresidiet en trevlig sommar. Jag vill rikta ett särskilt tack till finansutskottets ordförande, som har hållit koll på oss så att sammanträdena inte har ballat ur fullständigt. Jag önskar dig och din dotter en trevlig sommar, Edward Riedl.

(Applåder)