Fru talman! Mats Green och hans parti var ju väldigt glada när överenskommelsen med det här målet och de förutsättningar som gavs till kärnkraften bestämdes, först i överenskommelsen 2016 och sedan också i den proposition som de röstade för 2018. Det var väl det sista som hände den sommaren, innan riksdagen stängde butiken och gick hem.

Det här har inneburit att vi ser effekthöjningar i kärnkraft. Det innebär också att vi på ett väldigt tydligt sätt har fått en diskussion om livstidsförlängningar men också, nu när framför allt elpriserna har blivit höga, en diskussion om att bygga ny kärnkraft - vilket är fullt möjligt inom ramen för den överenskommelse och med det mål som vi har i dag. Det har vi varit väldigt överens om.

Det väcktes farhågor om att teknikutvecklingen på kärnkraftsområdet hade gått så långt när det handlade om SMR:er att regelverket inte var uppdaterat. Då gav Magdalena Anderssons regering uppdrag till myndigheten att ta fram en uppdatering. Man kommer att slutrapportera i sommar. Bilden som Mats Green vill sätta är alltså inte riktigt sann. Den sätts av politiska skäl, inte för att man vill elsystemets eller det svenska näringslivets bästa.

Vi kommer under mycket lång tid att ha kärnkraft i Sverige. Vi socialdemokrater tycker att det är en rimlig utveckling i det här läget. Vi har dessutom möjligheten att se ny kärnkraft byggas. Vi får exempelvis se vad den översyn som det statliga bolaget påbörjade under vår tid i regeringsställning landar i framöver.

Men vi var ju överens om det här. Ni tyckte att det här var väldigt bra. Och nu beskriver ni just precis det som om det skulle vara ett stort problem. Det blir inte riktigt trovärdigt, framför allt inte när vi trots allt är den största elexportören och har de lägsta elpriserna - om än för höga - i EU.