Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni

ärendedebatt / Trafiksäkerhet
Anf. 85 Patrik Jönsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Vi debatterar nu trafiksäkerhet. Men den som så önskar kan också debattera tidsomställning. Det är kanske lite udda i detta block, men så ligger det till.

Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall enbart till reservation 11 om trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser.

Fru talman! Mycket har hänt när det gäller trafiksäkerhet, både på våra vägar och i våra fordon. Ny teknik i fordonen och aktivt forskningsarbete för att utforma fordonen på ett så krocksäkert sätt som möjligt räddar liv och minskar antalet skadade. Även utformning av vägar, röjning av hinder vid sidan av vägen och mötesseparering har kraftigt sänkt riskerna att färdas i trafiken.

Sverige är ett av världens tryggaste länder i trafiken, vilket vi ska vara tacksamma för även om vi inte kan luta oss tillbaka och säga att vi är nöjda nu. År 2022 omkom enligt Trafikanalys 227 personer i vägtrafikolyckor och 1 891 skadades allvarligt. Vi ligger på en fortsatt låg nivå. Samtidigt är självklart varje dödsfall eller svårt skadad människa en tragedi. För cyklisterna finns det en ökande trend med ungefär 2 000 allvarligt skadade per år.

Fru talman! Det sker även olyckor inom den spårbundna trafiken. Något som ändå får anses positivt är att det under 2022 skedde en drastisk minskning av antalet omkomna inom spårtrafiken. År 2022 omkom 76 personer mot 102 året innan. Ungefär 85 procent av dessa i suicid. Utan att kunna leda det i bevis tror jag att det aktiva och omfattande arbetet med att hägna in spårområden med svårforcerade gallerstängsel givit resultat.

Sverigedemokraterna har i sin järnvägskommittémotion skrivit att detta arbete måste stärkas ytterligare, och jag hoppas att vi har stöd hos samtliga partier i denna fråga. Vi måste ta i med hårdhandskarna mot det omfattande spårspringet. Att olovligen vistas i spårområdet är förenat med livsfara, och det orsakar stora störningar för tågtrafiken. Vi vill se en straffskärpning för att olovligt vistas i spårområdet.

Fru talman! Inte bara det suicidpreventiva arbetet behöver stärkas utan också arbetet med att bygga bort plankorsningar, i synnerhet obevakade plankorsningar, för här har inte mycket hänt trots ett regeringsuppdrag från den tidigare regeringen 2019.

Det finns cirka 6 500 plankorsningar i Sverige, och över hälften av dessa är obevakade. Trafikverket uppger att det årligen omkommer cirka 20 personer i plankorsningsolyckor. Trafikverket måste få i gång arbetet i frågan och följa sitt regeringsuppdrag. Kanske borde vi sätta ett mål att jobba efter, till exempel att hälften av de obevakade övergångarna antingen byggts bort eller förses med bomanläggning senast 2035 eller 2040.

Fru talman! Det ska inte vara enskilda bilisters misstag i ett svagt ögonblick när en järnväg korsas som avgör liv eller död. Det är inte rimligt att fordonsförare ska mista livet för att Trafikverket inte tagit frågan på allvar. År 2018 anslog regeringen 3 extra miljarder för att bygga bort farliga obevakade plankorsningar. Men vad hände med dessa miljarder egentligen? Ett trettiotal av 3 500 har åtgärdats, och de hade kanske åtgärdats ändå. Ett trettiotal åtgärdade plankorsningar för 3 miljarder - räkna på den effektiviteten! Det känns som om miljarderna mest har gått till att få fler anställda administratörer hos Trafikverket. Det är beklämmande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Sverigedemokraterna vill se en återgång till de hastighetsgränser vi hade förr. Vi anser hastighetsgränser ska vara rimliga, enkla att se av vägens beskaffenhet och ha folklig acceptans. Sverigedemokraterna menar att en återgång till det gamla systemet med 30, 50, 70, 90 och 110 vore att föredra i stället för att dessutom ha 40, 60, 80 och så vidare. De tidigare gränserna var mer logiska och verklighetsanpassade.

Dessutom menar vi att Sverige i linje med de flesta europeiska länder, som ofta har 130 eller 140 på sina motorvägar, borde höja hastigheten på motorvägarna från 120 till 130. Detta lämpar sig på en stor del av våra fina motorvägar. Vägar med en hastighetsgräns på 110 eller 120 är våra säkraste vägar. Endast cirka 7 procent av dödsolyckorna sker där.

Trafikverket borde åtgärda underhållsskulden och hålla vägarna i god standard i stället för att skylta om med sänkta hastigheter för att minska underhållet av vägarna.

Fru talman! Det ska råda rimliga hastigheter även för A-traktorer. Flera partier har följt vår linje om att vilja höja den högsta tillåtna hastigheten för A-traktorer till 45 kilometer i timmen. Ökningen av registrerade Atraktorer har skenat. Bara mellan juli 2021 och juli 2022 registrerades över 27 procent fler A-traktorer.

Det är såklart positivt att våra ungdomar får en större frihet att ta sig till olika aktiviteter eller slipper en lång väntan på en skolbuss. Samtidigt skapar fordonen stor frustation hos många övriga i trafiken, och de skapar risksituationer vid omkörningar. I synnerhet tunga fordon som lastbilar och bussar kan ha problem att köra om. Dessutom är risken för så kallade upphinningsolyckor stor.

Med en ökad hastighet blir problemet mindre, och i städer kan dessa fordon följa trafikrytmen. Men om hastighetsgränsen höjs förutsätter vi sverigedemokrater att det införs en bättre utbildning, där man kan påvisa att man även behärskar att köra en A-traktor och inte bara en tvåhjulig moped.

Regeringen har följt vår linje och avser nu att införa krav på vinterdäck och bältesanvändning, och dessutom begränsar man antalet passagerare i fordonen. Det välkomnar vi. Men vi står starkt fast vid en höjd hastighet. Där får vi inte vika ned oss vid förhandlingarna med EU om körkortsdirektivet. Med detta sagt vill vi också skärpa straffet för dem som manipulerar hastighetsregulatorn så att strypningen tas bort. Vi har i takt med ett stigande antal A-traktorer tyvärr också sett ett ökat antal tragiska olyckor med både dödsoffer och svårt skadade. Det handlar oftast i singelolyckor där hastigheten varit långt över de tillåtna 30 kilometer i timmen.

Fru talman! Motorcyklister glöms ofta bort i debatten. Att kana in i ett vajerräcke i 100 kilometer i timmen leder mycket sannolikt till döden, eller kanske än värre: livslång smärta och invaliditet. Norge har påbörjat ett arbete med underglidningsskydd på vägräcken, och Sverige borde skyndsamt göra detsamma. När Vägverket på sin tid påbörjade arbetet med att mötesseparera vägar valde man bort alternativet att åtskilja vägarna med betong i stället för vajerräcken, vilket jag beklagar.

Ett utmärkt exempel på detta är motorvägen mellan Malmö och Lund. Så länge jag kan minnas har det varit betongelement mellan filerna med olika körriktning. Det är betydligt billigare, och barriären behöver normalt sett inte dyra reparationer om någon kört emot den. Det leder inte heller till timslånga stopp. Dessutom är den mer skonsam mot motorcyklister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Ytterligare en fara för motorcyklister är rullgrus. När motorcyklisterna plockar fram sina motorcyklar på våren och Trafikverket inte hunnit sopa upp efter vintern är faran som störst. Det är verkligen viktigt att Trafikverket ser till att hålla vägarna rena. När det regnar är brunnslock en stor fara. De blir väldigt hala. Jag har själv vält på ett brunnslock. Det syntes inte, då det stod vatten på det. Det borde kunna gå att få fram någon form av beläggning som är sträv även när locket är vått. Att få ned antalet omkomna motorcyklister till noll är väl inte möjligt, men det går att minska antalet med ett proaktivt arbete som dessutom inte behöver kosta särskilt mycket.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag sätta fokus på dem som arbetar med att underhålla våra vägar och övriga som har vägen som sådan som arbetsplats. Deras arbetsplats måste göras säkrare. Varje år inträffar mellan 100 och 200 olyckor och tillbud vid vägarbeten i Sverige. Det sker alltså tre till fyra gånger i veckan. Dessa arbeten kommer inte som en överraskning utan är väl skyltade. Inte bara hastigheten är ett problem utan även bristande uppmärksamhet. Vi har de senaste åren sett flera uppmärksammade olyckor kopplat till detta. En åtgärd som vi anser skulle kunna öka medvetenheten om vikten av att sakta ned vid vägarbeten är att man helt enkelt sätter högre böter vid hastighetsöverträdelser vid vägarbete, vilket återfinns i vår reservation.

Olyckor baserade på bristande uppmärksamhet är inte lika enkla att förebygga. När jag körde bil på autobahn för många år sedan hade man markeringar i vägen vid vägarbeten. De väsnades väldigt mycket inne i fordonen, och det var omöjligt att missa att sakta ned. Med modernare fordon kanske vi också kan minska risken allteftersom äldre fordon försvinner, då både personbilar och lastbilar numera oftast har autobromssystem. Men, fru talman, jag menar att vi borde utreda grundligt hur vi kan få ned antalet olyckor vid arbete på väg. Det är inte rimligt med flera sådana olyckor i veckan. Vi behöver införa ett systematiskt arbete med att få ned denna siffra. Den borde helst vara noll.