STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

Fru talman! Uppgifterna om att journalister överväger att avstå från eller anpassa sin rapportering om ett ämne för att undvika hot eller hat och till och med överväger att sluta är oroväckande och visar på en absurd situation. Hat och hot om våld mot journalister som nyttjar sin yttrandefrihet är ett stort demokratiproblem. Det behövs krafttag mot dem som hotar det fria ordet.

Att man som socialsekreterare känner sig rädd för hot eller våld när man ska utföra sitt viktiga arbete att hjälpa och stötta människor och att man känner sig rädd för hot och våld när man ska stödja och skydda barn är fruktansvärt. Det krävs en skärpning. Vi har väl alla hört talas om personal som vittnar om en förfärlig vardag med hot och påtryckningar för att påverka beslut.

Likadant är det för lärare. De ska inte behöva stå ut med hat och hot och inför en lektion känna oro inför vad som kan ske och sättas igång i klassrummet. De ska ha lugn och ro och kunna förmedla kunskaper till barn och ungdomar utan rädsla.

För att vi ska återta kontrollen i svensk skola måste hot och våld få allvarliga konsekvenser. Det ska inte sättas i system att lärare kan hotas och misshandlas bort. Det är inte lärarna som ska behöva sjukskriva sig för rädsla och sedan omplaceras när de själva har utsatts för brott.

Lärare har kontakter med många människor. Detta är kontakter som de inte kan välja bort, utan de är centrala delar i lärarnas yrke. Det innebär att detta helt enkelt inte kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder.

Det straffrättsliga skyddet måste stärkas för journalister och vissa andra samhällsnyttiga yrkesgrupper. Det är oacceptabelt att den som bedriver nyhetsförmedling eller utöver en annan samhällsnyttig funktion och hjälper och stöttar människor utsätts för våld, hot eller trakasserier. Detta är ju en brottslighet som är väldigt allvarlig i sig, men eftersom det enskilda brottsoffret bär en särskild funktion i vårt samhälle blir det också ett angrepp mot vår demokrati och vårt samhälle. Det är viktigt att vi markerar hur allvarligt vi ser på den här typen av brott. Detta kan vi påverka nu.

Regeringen vill stärka det straffrättsliga skyddet för dessa yrkesgrupper och föreslår att det införs en särskild straffskärpningsgrund när det gäller journalister, alltså att brottet ska bedömas som särskilt allvarligt om det är just en journalist som utsätts i sin yrkesroll, oavsett vilket brott det handlar om. Detta är ett verktyg för att hamna högre upp i straffskalan, och det är bra.

När det gäller yrkesgrupper med en samhällsnyttig funktion, som personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst och utbildning, ska lagen ändras så att fler grupper omfattas av dagens regler för våld och hot mot tjänsteman. De får tillgång till skydd och straffskalor som de inte har i dag, så denna förändring blir bra.

Visst har arbetsgivaren ett ansvar för att organisera arbetet så att en trygg arbetsmiljö säkerställs och så att utsattheten kan minskas och skyddet stärkas genom andra åtgärder än straffrättsliga. Men de kontakter som de har i sitt yrke är en central del av arbetet för alla i de berörda grupperna, vilket innebär att hot, våld och andra angrepp aldrig kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder. Jag tror dessutom att det är oerhört viktigt att genom lagstiftning särskilt markera allvaret i sådana kränkningar som utgör ett angrepp inte bara mot den som utöver den samhällsnyttiga funktionen utan i förlängningen även mot själva den samhällsnyttiga funktionen och vårt samhälle som sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen också att straffet för allvarliga och uppsåtliga brott mot tystnadsplikten ska skärpas. Detta är brott som kan få allvarliga konsekvenser både för enskilda personer och för myndigheters verksamhet. Allmänheten har ett berättigat krav på att den offentliga verksamheten bedrivs ansvarsfullt och korrekt. Vi ska kunna känna förtroende för att uppgifter som är av sådan karaktär att de enligt lag är att anse som särskilt skyddsvärda inte avslöjas eller utnyttjas på olovligt sätt.

I propositionen bedöms att det kan finnas fall där den nuvarande straffskalan innebär att det inte är möjligt att döma ut ett straff som fullt ut står i proportion till brottets allvar. Det finns alltså behov av att skärpa straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt. Därför föreslås att maximistraffet för brott mot tystnadsplikt höjs och att brottsrubriceringen grovt brott mot tystnadsplikt införs.

Förslagen i propositionen bygger på förslag från utredningen i ämnet men har också koppling till ett antal tillkännagivanden om samhällsnyttiga funktioner som riksdagen beslutat om tidigare.

Fru talman! Hat och hot mot journalister och vissa andra inom viktiga samhällsnyttiga funktioner är ett angrepp mot dem men också ett angrepp mot demokratin och mot det fria och öppna samhället. Därför är det viktigt att vi i lagstiftningen tydligt markerar hur allvarligt vi ser på den här typen av brott. Det kan vi göra nu.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag att avslå motionsyrkandena med reservationer och anta regeringens förslag till lagändringar som ska träda i kraft den 1 augusti 2023.