Fru talman! Vi ska i dag ta ställning till ett antal lagändringar, bland annat i brottsbalken. Syftet med dessa lagändringar är att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister men också för utövare av det som kallas vissa samhällsnyttiga funktioner, det vill säga funktioner som är av central betydelse för vårt samhälle. Det handlar om personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, räddningstjänsten, skola och utbildning.

Det är bra att vi äntligen får detta på plats. Inte minst mitt eget parti, Sverigedemokraterna, har drivit dessa frågor i många år. Vi har dessutom kunnat se ett antal tillkännagivanden som berör just dessa frågor. Det handlar om tillkännagivanden som syftar till att stärka det rättsliga skyddet för just personal inom hälso- och sjukvården men också för personal inom räddningstjänst och skola. Detta är frågor som berör.

Det går inte att helt förebygga hot, våld och kränkningar genom exempelvis arbetsmiljömässiga åtgärder. Därför behövs det straffskärpningar, inte minst för att tydligt visa hur allvarligt samhället ser på brott av detta slag.

Fru talman! I februari hade vi en särskild debatt här i kammaren på ämnet korruption, en månad senare en särskild debatt om hotet mot våra demokratiska institutioner. Jag vill påstå att dessa båda frågor hänger ihop med det vi debatterar här i dag.

Jag vill påstå att det inte är någon som helst hemlighet att de senaste årens väldigt stora invandring, som har skapat segregation och som har skapat splittring, har kommit att förvärra situationen på flera olika plan.

Vi ser det i problematiken med gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten. Det handlar inte minst än en gång om hur gängkriminella med väldigt stort våldskapital till exempel försöker infiltrera politiska partier för att därigenom påverka olika former av beslut, till exempel kommunala beslut. Man använder sig också av olika former av hot för att nå sina mål.

Vi ser det i kraven på att inskränka vår långtgående åsikts- och yttrandefrihet. Det gäller inte minst det krav som vissa framför på att vi ska återinföra blasfemilagar. Det är krav som tyvärr också framförs av vissa politiker.

Vi kan också se hur den fria åsiktsbildningen är hotad genom hot och angrepp mot politiker och inte minst mot personer som arbetar med nyhetsförmedling och annan journalistik.

Om vi har en situation, vilket tyvärr är ganska vanligt förekommande, där journalister till exempel avstår från att rapportera om ett visst ämne på grund av hot om våld eller olika former av repressalier är det naturligtvis oacceptabelt. Det är inte bara ett hot mot individen i sig. Det är också ett hot mot demokratin och hela vårt samhällssystem.

Fru talman! Det handlar dock inte bara om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister. Det gäller som sagt även personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, räddningstjänsten och skolan. Anledningen till det är att det är yrkeskategorier som är särskilt utsatta i sin dagliga utövning. De är alltså utsatta för olika former av hot, ibland till och med våld. Det är en situation som, vill jag påstå, har blivit allvarlig och som har blivit värre de senaste åren. Det finns en lång rad exempel som visar på just detta. Vi kan backa några år - vi har kunnat se detta även tidigare. Vi har till exempel sett stenkastning och olika former av attacker på blåljuspersonal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

Det har vid många olika tillfällen rapporterats om hur sjukvårdspersonal, inte minst på akutmottagningar, och socialtjänstpersonal inte bara blir utsatta för hot utan dessutom för våld. Det är alltså direkta attacker.

Vi kan se att personal inom skola och utbildning, ett område som för övrigt ligger mig väldigt varmt om hjärtat, är väldigt utsatta. Här ser vi också att situationen har blivit värre de senaste åren. Jag vet att Skolverket har gjort en attitydundersökning - jag tror att man kallar den så - där man undersökt situationen. I den uppgav till exempel så många som en fjärdedel av lärarna att de har utsatts för någon form av hot eller våld under det senaste läsåret.

Det är en allvarlig situation. Även här innebär naturligtvis hot, våld och kränkningar inte bara att det är ett angrepp och ett brott mot individen i sig, utan det är ett angrepp mot hela det demokratiska systemet och dessa viktiga samhällsfunktioner.

Fru talman! Det föreslås dessutom att maxstraffet för brott mot tystnadsplikt ska höjas men också att det ska införas ett grovt brott mot tystnadsplikt. Jag tycker att det är ett rimligt förslag, inte minst när det till exempel handlar om att någon röjer eller använder sig av hemliga uppgifter om brottsbekämpande verksamhet inom Polismyndigheten. Sådant agerande kan naturligtvis leda till att arbetet med att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet påverkas negativt och ibland väldigt negativt. Men det kan också handla om att någon röjer skyddade personuppgifter, vilket naturligtvis innebär risk för den enskilda individen i sig.

Jag tycker sammantaget att det är väl avvägda förslag i detta betänkande. Man kan naturligtvis diskutera om man skulle gå betydligt längre i vissa fall. Man kan diskutera om fler grupper skulle innefattas. Men jag tror att detta är en bra början. Jag tycker att det är bra förslag, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.