Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition om en ny lag som främst ska ge polisen befogenheter i gränsnära områden. Förslagen syftar till att säkerställa förmågan att kontrollera utlänningars vistelserätt i Sverige och att bekämpa brott i gränsnära områden.

Denna lagstiftning borde egentligen ha varit på plats långt tidigare. Sverige blev 1995 medlem i Europeiska unionen, och där talar man om de fyra friheterna, varav fri rörlighet för personer är en. Några år senare anslöts Sverige till Schengenavtalet och dess regelverk, vilket medförde att de tidigare gränskontrollerna avskaffades. Det blev således lätt för medborgarna i Schengenländerna att resa fritt över landgränserna. Själva syftet är att man ska kunna passera gränserna utan att genomgå person- eller passkontroller.

Att öppna de inre gränserna är den ena sidan av myntet. Den andra är att garantera medborgarnas säkerhet. För den sakens skull medger avtalet att det i praktiken finns interna gränskontroller. I Schengenavtalet anges tydligt att nationella myndigheter, i vårt fall främst polisen, får genomföra stickprovskontroller antingen vid gränsen eller i gränsområden, om detta sker på grundval av allmän information och erfarenhet och inte innefattar systematiska passkontroller. Så säger avtalet. Samtidigt är enskilda personer skyldiga att medföra vissa resehandlingar, i normalfallet pass eller nationellt id-kort.

Jag menar att Sverige gjorde en missbedömning här. De tidigare gränskontrollerna avvecklades, och polisiära resurser flyttades till annan verksamhet. De kompensatoriska åtgärder som krävdes och implementeringen av ett nytt regelverk i enlighet med Schengenavtalet förverkligades inte. I realiteten blev det mer eller mindre öppna spjäll, där folk kunde resa in och ut utan att riskera att bli kontrollerade. Visserligen avsattes en mindre resurs i underrättelseverksamheten för att jobba med frågan - och då särskilt med fokus på människohandel och människosmuggling - men det resulterade i relativt få operativa insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Ett annat försök gjordes i det så kallade REVA-projektet med inre utlänningskontroll, men det skrotades efter kritik om påstådd rasprofilering och etnisk diskriminering.

I samband med det massiva inflödet av migranter 2014-2015 konstaterades att situationen var ohållbar. Sent omsider fattade man beslut om att införa inre gränskontroller. Dessa förlängs var sjätte månad och pågår fortfarande. Enligt avtalet får ett Schengenland i undantagsfall införa gränskontroller, inledningsvis upp till 30 dagar, om ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten föreligger. Men nu är vi, som nämndes här, inne på det åttonde året!

Fru talman! Den lagstiftning som nu föreslås är således helt i enlighet med Schengens regelverk, där polisen och andra brottsbekämpande myndigheter ges möjlighet att få de verktyg och befogenheter som borde ha införts när Sverige anslöt sig till avtalet. Sisådär 20 år i efterhand - bättre sent än aldrig - kan vi konstatera att det nu är på gång.

Men man måste också konstatera att vi annars säkerligen hade haft bättre kontroll över gränspassagerna och kanske även till viss del hade kunnat förhindra de senaste årens utveckling med en etablering av den gränsöverskridande och organiserade brottsligheten med dess följdverkningar i form av grova våldsbrott. Vi kanske också hade haft en bättre kontroll över vilka som befinner sig i landet.

Fru talman! Konkret innebär den nya lagstiftningen utökade möjligheter att göra inre utlänningskontroller i gränsnära områden. Kontroller får göras när det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig i landet eller när det finns annan anledning till kontroll. Fortsatt bygger kontrollerna således på vissa kriterier, som gjorda iakttagelser, underrättelser, riskprofiler, tips och liknande.

Som nämnts och antytts här tidigare gäller fortsatt att inre utlänningskontroller inte får göras enbart på grund av att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt eller på grund av att han eller hon talar ett visst språk eller har ett visst namn.

I syfte att fastställa identiteten på en person får polisen eller andra brottsbekämpande myndigheter kroppsvisitera samt göra husrannsakan i transportmedel för att söka efter identitetshandlingar. Det är en naturlig följd om personen inte vill identifiera sig och det finns tveksamheter kring identiteten.

Den gränsöverskridande brottsligheten utgör, som tidigare nämnts, ett stort problem. Stöldgods för stora belopp förs i stor utsträckning ut ur landet. Nuvarande regelverk gör det svårt för polisen att peka på omständigheter som utgör grund för beslut om husrannsakan. Många gånger krävs omfattande spaning och utredning för att avslöja de utländska ligor som rest in i landet i akt och mening att genomföra omfattande stöldturnéer. Förslaget innebär att polisen nu får utökade möjligheter att kontrollera misstänkta fordon och då även att kroppsvisitera och genomsöka fordon i förebyggande syfte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Likaså är förslaget om undantaget för kravet på intresseavvägning för kamerabevakning välkommet. Det är stora trafikflöden, inte minst på Öresundsbron, som också har nämnts i debatten, där mellan 80 000 och 100 000 personer och runt 30 000 fordon passerar varje dygn. Kamerabevakning är där ett viktigt, och näst intill oumbärligt, hjälpmedel för att hitta personer och fordon av intresse. Automatisk nummerregistrering nämns inte specifikt i förslaget, men det är ett verktyg som är till ovärderlig hjälp för att hitta eftersökta fordon i samband med in- och utpassering vid gränsen.

Som också har nämnts har drygt 16 000 pendlare på Öresundsbron i åtta år fått utstå dagliga kontroller och förseningar på grund av de nuvarande gränskontrollerna. Som boende i södra landsändan välkomnar jag särskilt betänkandet, då tillgången till de föreslagna befogenheterna minskar behovet av de tillfälliga - om vi nu kan anse åtta år vara tillfälligt - återinförda gränskontrollerna vid inre gräns.

Det ger bättre förutsättningar att i framtiden ge andra och effektivare polisiära åtgärder företräde, helt i enlighet med Schengenavtalet och Europeiska unionens tankar om fri rörlighet kombinerad med åtgärder för att säkerställa medborgarnas krav på trygghet och säkerhet.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till propositionen och avslag på föreliggande motionsyrkanden.