Fru talman! Återigen: Vad har den så kallade dialog som man säger sig ha fört med Kuba lett till? Man inkluderade alltså inte demokratiaktivisterna och de oppositionella som man borde. Man struntade fullständigt i människorättsförsvararna och struntade i de varningar som kom. Det har ju inte lett till någonting, och mot bakgrund av det är det väl ganska uppenbart att detta är fel politik. Jag ser faktiskt inget skäl att premiera förtryckarstater som inte har det minsta intresse av att förbättra situationen för sitt folk, vilket den kubanska regimen tydligt har visat att den inte bryr sig om.

När det kommer till Somaliland är det en väldigt komplex situation. Faktum är att detta är en fråga vi har drivit i väldigt många år; jag tror att det är i nio eller möjligtvis tio år som vi har försökt lyfta Somaliland som ett ur demokratisk synvinkel praktexempel på Afrikas horn. Landet slår samtliga länder i regionen med råge vad gäller demokratiindex. Sedan är det så att även demokratier begår misstag, och i det här fallet är det en fruktansvärd situation vi ser i området, vilket ledamoten refererade till. Men det har egentligen inte med demokratidiskussionen att göra.