Fru talman! Vad gäller det statsrådet precis sa blir det i alla fall fler poliser med en socialdemokratiskt ledd regering än med en borgerlig regering. Jag tror att statsrådet kommer att bli svaret skyldig efter den här mandatperioden med tanke på de löften som sviks på det här området också. Det är helt enkelt upp till bevis. Jag låter det stanna där än så länge.

Nyligen meddelade Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att regeringens finansiering till den nya lagstiftning som ska förbättra situationen för kvinnor i skyddade boenden är långt ifrån tillräcklig. Enligt SKR behövs 2,4 miljarder för att leva upp till reformen. I regeringens budget avsätter man nu endast 145 miljoner kronor för 2023. Det motsvarar 6 procent. SKR menar att det kommer att drabba våldsutsatta kvinnor och barn.

Syftet med lagen, som den socialdemokratiskt ledda regeringen initierade, är att förbättra skyddet och stödet till kvinnor men också att stärka barnrättsperspektivet för alla de barn som följer med sina mammor till det skyddade boendet. Att kommuner har förutsättningar att leva upp till lagstiftningen är avgörande för att den ska få effekt och för att kvaliteten på skyddade boenden ska säkerställas.

Vi socialdemokrater ser med oro på konsekvenserna av det stålbad som kommuner och regioner står inför när det gäller hela välfärden och kvinnofridsområdet. För första gången på många år har vi en regering som väljer att inte ge utvecklingsmedel till detta. Att regeringen hävdar att man tar krafttag mot mäns våld mot kvinnor när man samtidigt underfinansierar och nedmonterar kommunernas viktiga kvinnofridsarbete gör mig djupt bedrövad.

SKR varnar också för att kvinnor och barn ska hamna i kläm när avhoppare från kriminella gäng nu ska erbjudas hjälp på skyddade boenden. Vi socialdemokrater menar att kvinnor som flyr för sina liv från våldsamma män måste kunna garanteras plats på skyddat boende. De får inte trängas undan av arbetet mot gängkriminaliteten.

Uppdraget om mäns våld mot kvinnor lyser nu med sin frånvaro i styrningen av polisen och andra myndigheter, och stödet till civilsamhällets förebyggande arbete - det förebyggande arbetet - dras ned. Och Sveriges Kommuner och Regioner larmar - det är inte oppositionen utan SKR som larmar - om att det saknas finansiering för att implementera lagen om skyddat boende.

För att motverka mäns våld mot kvinnor krävs det en kvinnofridspolitik som genomsyrar hela samhället: skola, socialtjänst, sjukvård, polis och rättsväsen. Det krävs också förebyggande insatser, ett förebyggande arbete. Men det är inte trovärdigt när man skär ned på välfärden. Det går inte. Hur ska det förebyggande arbetet bedrivas när skolan och socialtjänsten får mindre resurser?