Fru talman! Vi måste se svensk djurhållning i ljuset av EU. Sverige har länge påpekat behovet av att se över EU:s djurskyddslagstiftning. Exempel på prioriterade frågor från svensk sida är efterlevnaden av förbudet mot rutinmässig svanskupering på gris, fixering av suggor och att komma till rätta med problemen förknippade med långa djurtransporter. Vidare är det viktigt att det införs djurspecifik lagstiftning där det saknas i dag.

Kommissionens utvärdering visar att det nuvarande regelverket inte lever upp till dagens behov och utmaningar. Lagstiftningen behöver uppdateras utifrån ny vetenskap, och man behöver komma till rätta med den ojämlika implementeringen och de brister i efterlevnaden vi ser i dag. Nya regler gör ingen nytta om de inte tillämpas.

Översynen är ett långsiktigt arbete i en nödvändig riktning. Behovet av en stabil och långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion i både Sverige och Europa är större än någonsin. I den helheten är ett gott djurskydd en pusselbit vi inte kan vara utan.

För regeringen är det prioriterat att se över möjligheten att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter och samtidigt bibehålla högt ställda svenska djurhållningskrav. Det är därför glädjande att regeringen i början av februari beslutade att tillsätta en utredning om stärkt konkurrenskraft och ett starkt djurskydd i enlighet med Tidöavtalet. Jag ser fram emot att ta del av den utredningens analyser och förslag när arbetet ska redovisas om drygt ett år.

Djurskyddsfrågorna är en självklar del av det svenska EU-ordförandeskapet under våren. Sverige har bjudit in till en konferens om djurskydd i slutet av juni. Den tar avstamp i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och utgör en möjlighet att lyfta fram aktuell forskning och fördelarna med gott djurskydd samt att på så sätt stötta kommissionens pågående arbete.

Skulle vi ställa mycket högre krav på våra svenska djurhållare än det görs i de länder de konkurrerar med skulle resultatet bli att branschen konkurreras ut av mat som i allt väsentligt produceras i länder med lägre ställda krav än här. Jag har förstått att Rebecka Le Moine inte anser det vara ett problem, men för svensk landsbygd och för vår gemensamma välfärd skulle det vara förödande. Ett Sverige utan djurhållning skulle vara ett fattigt Sverige. Dessutom skulle det motverka Tidöpartiernas vilja att förbättra djurskyddet globalt.