Fru talman! Vi sverigedemokrater står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4, som handlar om ursprungsmärkning på restaurang av kött och andra huvudingredienser, såsom mejerivaror.
Under pandemin såg vi ett uppsving för svenska livsmedel. De köptes och konsumerades mer än tidigare. Det har troligen sin största förklaring i att man åt mindre på restaurang och mer hemma. Det är som vi vet lätt att välja svenskt i butiken, eftersom det syns vad som är svenskt. Men det är svårt att välja svenskt på restaurangen. Det är väldigt synd, för det finns väldigt goda mervärden i svenska livsmedel. Det är också något som folk tycker. Folk vill ju köpa svenska livsmedel för att just de här fina mervärdena finns. Därför måste detta synas även när man går på restaurang. Vi vill att regeringen kommer till skott med nationella regler för detta och inte inväntar djurskyddsmärkning som ska förhandlas framöver i Bryssel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik
Ska jag gnälla lite till vill jag att regeringen kommer till skott även vad gäller vildsvinen. Jägare måste få möjlighet att sälja till slutkund, dessutom fler än tio plus tio kroppar, som nu diskuteras. Detta behövs nu. Som det är nu drar Sverige nytta av myckna idealistiska ansträngningar från jägarnas sida. Men nu är det slut på gnället, för det här är den bästa regering vi haft på mycket länge.
I utskottets arbete, som föregick kammarens hantering, fick vi tack vare Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna igenom en skrivning som nu således är utskottets skrivning. Den handlar om att lager ska upprättas för basförnödenheter och för jordbrukets insatsvaror. Vi vill tydliggöra att vi inte tror på en lösning som bara innefattar företagens egna leveranskedjor. Man kan komma ganska långt genom samarbete med näringslivet, men inte hela vägen. Det visar inte minst företaget Mackleans analys, där Finlands fungerande livsmedelsberedskap jämförs med den svenska. Vi kan lära mycket av Finland, och det ska vi göra, men det finns i Finland en större nationalkänsla i näringslivet. Detta gör att vi inte kommer hela vägen i Sverige. Se där ytterligare en effekt av ett ensidigt bejakande av globalisering och internationalism i Sverige!
Fru talman! Skrivningen handlar även om fungerande växtförädling för svenska förhållanden. Det gör att vi får grödor anpassade för våra växt- och klimatförhållanden, och det underlättar även lagerhållning av utsäde i landet. Den handlar också om ett krav på kommunerna att de ska ha en plan för hur de vid kris ska kunna förse skolor och omsorgsverksamheter med livsmedel. Detta är medborgare som är sårbara vid kris, och kommunerna har ansvaret för dem. Det här måste formaliseras.
Det handlar även om en åtgärdsplan för att säkerställa nödvändiga foderresurser vid allvarlig brist och vid kris. Detta motionerades det om i höstas, och det har bäring på att handlingsberedskap ska finnas för framtida sådana kriser. Nu har det ju aktualiserats direkt i år på grund av torkan. Jag vet att regeringen gör mycket arbete och gör förberedelser för att kunna underlätta jordbrukets situation om torkan fortsätter i år, och det tycker jag är väldigt bra. Jag hoppas dock att det aviserade regnet kommer till Sverige och att det sprider sig över hela landet.
Jag är mycket glad att utskottet kunde ta in våra skrivningar. Som den uppmärksamme redan har konstaterat handlar det jag pratat om huvudsakligen om att Sverige ska kunna producera mer livsmedel både i fredstid och i kris. Men varför är det över huvud taget viktigt? Vi kan väl köpa livsmedel på den internationella marknaden? Nej, efterverkningarna av pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat att varje nation är sig själv närmast. Det är egentligen inget konstigt, för en regering har ju sin främsta plikt mot sina egna medborgare. Den som vill ifrågasätta det måste svara på en rad följdfrågor. Sveriges regering måste se till att svenska medborgare får mat vid kris och krig.
Detta hade varit viktigt även om inte svensk livsmedelsproduktion varit en av världens bästa. Men det faktum att den är just det när det kommer till djurskydd, antibiotikaanvändning, miljöhänsyn, klimatbelastning och även faktiskt effektivitet gör att det är ännu viktigare att det är vi och inte de som producerar sämre som levererar till våra tallrikar. Ingen annan nations livsmedelsproduktion kan heller bevara de svenska kulturvärdena.
Fru talman och alla andra! Livsmedelsproduktionen ska alltså ske i Sverige i största möjliga utsträckning. För att det ska bli så måste alla ha med sig det i alla sammanhang, oavsett om det handlar om dieselskatter, reduktionsplikt, växtskyddsmedel, restaurering av natur, genetiskt modifierade grödor eller vad som helst annat som kan påverka livsmedelsproduktionen - varje gång regeringen, myndigheter och EU-parlamentariker åker till Bryssel, varje gång EU-kommissionen kommer med orealistiska förslag och varje gång du står inför ett val i din butik. Kom igen nu, Sverige! Det här löser vi tillsammans. Alla har en uppgift.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik
(Applåder)