Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 19.

Vad vi väljer att lägga på tallriken kan skilja sig åt, men gemensamt för oss alla är att vi är beroende av mat och vatten för att överleva. Därför känns denna debatt oerhört viktig just nu, inte minst i det tuffa ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Barnfamiljer, pensionärer och ensamstående pressas just nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier. Maten är rekorddyr, priserna fortsätter att öka och vi befinner oss i en situation där allt fler människor vänder på varje krona för att få sin privatekonomi att gå ihop.

Detta märks inte minst på våra svenska skolor. Kommunstyrelsens ordförande i Kalmar kommun berättar att skolbarnen äter mer på måndagar och fredagar, och det är inte bara han som säger det. Han säger också att matkonsumtionen ökade med 38 ton första kvartalet 2023 jämfört med första kvartalet 2022. En ökning med 38 ton på ett kvartal - ta in den siffran!

Visst kan barnen äta gröt varje dag, så som föreslagits i debatten, när regeringens budgetprioriteringar inte riktas mot skola, vård och omsorg eller vanligt folk utan i stället mot skattesänkningar för höginkomsttagare.

I det här läget uppmanar finansministern till att man ska välja det billigaste alternativet på butikshyllorna, vilket tyvärr oftast inte är det svenska. Den försämrande köpkraften bland konsumenter i kombination med ökade priser påverkar livsmedelsproducenternas lönsamhet. Den yttersta risken här är konkurs, vilket är en tragedi inte bara för den enskilda företagaren utan också för vårt lands försörjningsförmåga.

Samtidigt visar Rysslands invasion av Ukraina på vikten av höjd beredskap i vårt land, inte minst när det kommer till livsmedel och vatten. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten, och därför behöver vi se mer svenskt på tallrikarna och i glasen, inte mindre.

Fru talman! Att det går åt mer pengar i mataffären har vi alla märkt, men det har inte bara blivit dyrare att köpa mat utan också att producera den. Våra svenska livsmedelsproducenter har drabbats av stora kostnadsökningar sedan kriget i Ukraina inleddes. Vi ser detta när det kommer till insatsvaror som gödsel, foder, el och drivmedel, och nu svajar det även för den biogas som svenska bönder producerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ett annat hot som har stor inverkan på våra lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen är klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Det är en verklighet vi lever i här och nu. Vi minns alla den heta, extrema sommaren 2018 och skogsbränderna som härjade, problemen med skördarna och bevattningsförbuden. Långtidsprognoserna pekar nu på att vi står inför en likadan sommar med höga temperaturer och alldeles för lite nederbörd.

Vi socialdemokrater har efterfrågat en handlingsplan från regeringens sida gällande på vilket sätt man ämnar hantera effekten av kommande värmeböljor. Det är oerhört viktigt att ha en plan, så att man står rustad inför den möjliga extremvärme och torka som redan drabbat delar av Sverige. Jag vill också påminna kammaren om att det inte bara är landsdelarna söder om Mälardalen som torkan och värmen redan har drabbat, utan att det även gäller andra ställen längre norrut.

Fru talman! Vi behöver kraftsamla för att våra svenska livsmedelsproducenter ska klara sig genom det här ansträngda läget och på sikt kunna stärka sin konkurrenskraft. Ett sätt att öka den robustheten och den inhemska produktionen av livsmedel är den svenska livsmedelsstrategin. När den antogs 2017 fanns en bred samsyn i Sveriges riksdag. I den översyn som nu genomförs verkar det inte finnas något intresse från regeringens sida av att bjuda in oppositionen till gemensamma samtal. Det är beklagligt eftersom det är bra med en bred, gemensam politik så att strategin håller över tid och även när vi nu snart ser ett regeringsskifte.

Ledamöterna från de nuvarande regeringspartierna tyckte att detta var väldigt viktigt innan valet, men sedan kom valet och då bytte man även i det här fallet tydligen åsikt. Vi socialdemokrater står fast vid att det är viktigt för att komma framåt på vägen att samtal förs över partigränser, precis som vi gjorde med den dåvarande oppositionen när vi tog fram Sveriges första livsmedelsstrategi.

Fru talman! Mycket av det jag tagit upp i mitt anförande rör utmaningar och problem, vilket kanske inte är så konstigt eftersom vi befinner oss i ett kritiskt läge. Det handlar om den heta, torra sommaren, krigen i vårt närområde, uppbyggnaden av vår beredskap, beroendet vi har av länder vi inte borde vara beroende av för insatsvaror och inte minst vanligt folks ekonomi. Men vi ska inte glömma bort att det också finns väldigt stora möjligheter.

Livsmedelsproduktionen i Sverige har alla förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Den skapar jobb på landsbygden, och det produceras mat av bra kvalitet med höga miljö- och djurskyddskrav. Det finns en enorm vilja och ett enormt engagemang bland våra svenska livsmedelsproducenter, oavsett om det rör sig om grisbönder, spannmålsodlare, getosttillverkare eller algodlare. Vi har också en mycket bra och kunnig livsmedelsindustri som gärna vill utveckla sina verksamheter efter marknadens önskemål.

I fjol hade jag förmånen att inviga Sveriges första proteinfabrik i Bjuv, som ska erbjuda helsvenska proteiner från baljväxter som vuxit, förädlats och packats i Sverige. Alla ärtor ska med, inte sorteras bort! I måndags besökte jag med flera Ogesta gård, som är en av Sveriges största gårdar och som jobbar strategiskt med klimatanpassning i sitt utsatta läge med återkommande torka. Vi ser också vattenbruket växa fram, ofta i synergi med annan matproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det finns med andra ord en enorm potential i den svenska livsmedelskedjan med framtidens livsmedel och produktion, hållbarhet, jobbskapande och konkurrenskraft från jord till bord och till export.

(Applåder)