Fru talman! Oavsett var i landet du bor har du rätt till service från våra myndigheter. Oavsett om du är digitalt bevandrad eller inte har du rätt att kunna utföra dina ärenden hos myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Och oavsett om du behärskar det svenska myndighetslingot till fullo eller ens har råd att köpa en dator med mobil uppkoppling har du rätt att förstå hur du ska utföra och rent faktiskt också kunna utföra dessa ärenden. Det här är en helt grundläggande princip.

Att ge service till enskilda är inte något som en myndighet fritt kan välja. Nej, det är något myndigheter måste göra för att följa lagen. I förvaltningslagens 6 § stadgas att "en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål."

Fru talman! Att vi sedan ett drygt decennium har ett antal servicekontor runt om i landet där myndigheterna Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten i samverkan erbjuder service till kontorens besökare är mycket viktigt och bra. De här kontoren finns på mindre orter i glesbygd. De finns också inne i större städer. De finns även i utsatta områden. Vi i Centerpartiet vill att de ska bli fler. Och vi vill att de ska ge den service som besökare har rätt att förvänta sig.

Fru talman! I ett antal år drevs dessa servicekontor i samverkan mellan de tre myndigheter jag nyss nämnde: Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Men för några år sedan gick huvudmannaskapet över till Statens servicecenter.

Nu har Riksrevisionen granskat hur det fungerar med servicekontoren i denna nya regi. Av granskningen framgår att det skiljer sig mycket åt mellan kontoren vad gäller hur många besökare som tar sig dit. Till följd av det blir kostnaden för att driva vissa kontor mycket högre än andra, om man räknar utslaget på antal besökare. Det kan framstå som mindre bra.

Borde inte servicen kosta lika mycket över hela landet? Det säger ett enigt KU nej till. Det måste få kosta mer att driva ett servicekontor på en mindre ort där få besöker kontoret. Vi säger i alla fall att det är en politisk bedömning att bestämma var kontoren ska ligga. Man ska inte bara titta på kostnaden per styck. Och var de ska ligga är inte bara en sak för Statens servicecenter att besluta om. För att vi ska få ett land som håller ihop krävs även politiska beslut som gynnar glesbygden, bland annat.

Den som besöker ett servicekontor ska känna sig trygg i att berätta om vad hen vill ha hjälp med där. Den som besöker ett kontor ska kunna bli förstådd på det språk hen talar, och den som besöker ett kontor ska också få samma service där som på ett annat kontor som hen besökte veckan innan.

Tyvärr ser det inte riktigt ut så i dag, vilket framgår av Riksrevisionens granskning. Utformningen av lokalerna och sättet de anställda på kontoren ger service på, många gånger vid en disk ute i lokalerna, innebär att besökarens personliga integritet inte alltid kan garanteras. Det är en allvarlig brist. När du kommer till ett kontor och berättar om ditt ärende för en myndighetsanställd ska du inte riskera att andra besökare får reda på varför du är där.

Många av dem som besöker servicekontoren har ett annat modersmål än svenska. Trots det användes tolk i försvinnande få fall av de totalt 2,4 miljoner besök som gjordes på servicekontoren under 2021, ungefär tre gånger per 10 000 besök. En stor anledning till det är att det är så krångligt för de anställda att använda bokningssystemet för tolkar. Systemet är helt enkelt inte anpassat till hur man faktiskt arbetar på kontoren. Den anställde löser ofta detta genom att i stället vända sig till en kollega som kan språket för att få hjälp, eller så ber man besökaren att ringa upp någon som kan översätta.

Det här är förstås också allvarligt. I praktiken får ju besökare inte alltid den hjälp som de har rätt till.

Granskningen visar även att servicen inte alltid ges på samma nivå utan att den kan skilja sig åt mellan kontoren. Det beror bland annat på att det saknas tydliga riktlinjer och tillräcklig kunskap hos de anställda om vilken service man faktiskt ska ge.

Fru talman! Det här är en viktig granskning som visar på flera brister som behöver åtgärdas. Vi hoppas förstås och förväntar oss att granskningen kommer att hjälpa både Statens servicecenter och de myndigheter som erbjuder sina tjänster på de här kontoren att vidta rätt åtgärder så att den service som besökaren faktiskt har att förvänta sig också levereras.