Herr talman! Det fanns en tid före den 24 februari 2022, och det finns en tid efter. Rysslands brutala invasionskrig mot Ukraina har för evigt förändrat världen till det mycket sämre. De humanitära konsekvenserna av kriget går inte att överblicka, och antalet offer går inte att räkna då siffrorna ändras varje dag. Det är människor som har tvingats lämna sina hem, sårade människor, skadade människor, våldtagna människor, dödade människor. Irpin, Butja och Mariupol är namn som ofrivilligt har blivit symboler för den barbariska ondskan.

Herr talman! Rysslands krig i Ukraina dominerade Europarådets agenda under året 2022. Beslutet att suspendera Ryssland enligt artikel 8 togs den 25 februari av ministerkommittén efter samråd med den sammansatta kommittén som består av representanter för medlemsstaternas regeringar, delegationsledarna för de nationella delegationerna och ordförandena för kommittéerna i den parlamentariska församlingen.

Den 14 och 15 mars 2022 höll Europarådets parlamentariska församling en extrainsatt session där det enhälligt antogs att Ryssland inte längre kunde vara medlem i Europarådet. Församlingen uttryckte också sitt orubbliga stöd för Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Dagen efter, den 16 mars, blev Ryssland uteslutet ur Europarådet.

Med facit i hand borde uteslutningen ha skett mycket tidigare, redan när Ryssland ockuperade Donetsk- och Luhanskregionerna och Krimhalvön 2014 - eller ännu tidigare, 2008, när Ryssland angrep Georgien och ockuperade Abchazien och Sydossetien. Ryssland har under hela sin tid som medlem i Europarådet visat att landet befinner sig mycket långt från organisationens värderingar och mycket långt från respekten för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Här följer några exempel:

År 2017 undertecknade Putin en lag om avkriminalisering av familjevåld; 358 av dumans ledamöter röstade för och endast tre emot.

Några år tidigare förbjöds så kallad "homopropaganda" för minderåriga, vilket bara var en förevändning att utöva ännu hårdare förtryck mot hbtq-personer och begränsa deras rättigheter.

År 2012 infördes en lag, med skärpning 2017 och 2020, som ger ryska myndigheter möjlighet att klassificera organisationer, medier och personer som utländska agenter och stänga deras verksamhet, vilket strider mot Europakonventionens bestämmelse om föreningsfrihet.

Putinregimens aktioner mot journalister, advokater, universitet och opposition har slagit hårt mot det civila samhället. Oberoende journalistik har kriminaliserats, organisationer som står för mänskliga rättigheter har förstörts och oberoende politiker sitter i fängelse. Allt detta sker i ett land som under 26 år var medlem i Europarådet. Detta väcker onekligen frågan om hur länge Europarådet ska vänta innan det agerar mot medlemsländer som gång på gång bryter mot Europarådets grundprinciper, det vill säga demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Och sådana medlemsländer finns.

Azerbajdzjan har sedan november 2022 blockerat Latjinkorridoren, som är den enda förbindelsen mellan Nagorno-Karabach och Republiken Armenien. Situationen för de 120 000 människorna som bor på andra sidan blockaden kan beskrivas som en humanitär katastrof. De kan inte röra sig fritt. Tillgången till mat och mediciner är mycket begränsad eftersom i princip inga leveranser tillåts ske genom blockaden. Det uppstår också ideliga avbrott i el- och gasförsörjningen.

Enligt trepartsavtalet från den 9 november 2020 ska Latjinkorridoren stå under Ryska federationens fredsbevarande trupper medan Azerbajdzjan ska garantera säker rörlighet för människor, fordon och varor i båda riktningarna. Själva begreppet ryska fredsbevarande trupper är en oxymoron, eller självmotsägelse. Det enda Ryssland gör där är att bevaka sina egna intressen.

Trots att Internationella brottmålsdomstolen i februari antog en bindande provisorisk åtgärd enligt vilken Azerbajdzjan ska säkerställa obehindrad rörlighet för människor, fordon och transporter längs Latjinkorridorens båda riktningar har åtgärden inte verkställts än, och 120 000 människors lidande fortsätter. Europarådet måste agera! Omvärlden måste agera!

Herr talman! Rysslands brutala invasionskrig mot Ukraina har fört Europarådets medlemsländer samman, och under 2022 har vi enats i inte mindre än sju resolutioner som bland annat handlar om hjälp till Ukraina, hjälp till ukrainare som har sökt skydd utomlands, hjälp till kvinnor och barn som har blivit utsatta för brutala våldtäkter av ryska armén, men också om sanktioner mot Ryssland och ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten. Ansvar ska utkrävas från förövarna och från dem som har beordrat krigsbrotten. I ljuset av detta är arresteringsordern utfärdad av Internationella brottmålsdomstolen i Haag mot Vladimir Putin välkommen.

Europarådet har också beslutat om en resolution om upprättande av en tribunal mot aggressionsbrottet, det vill säga det individuella ansvar som Putin och andra ryska politiker i ledande ställning har för Rysslands användning av våld i Ukraina. I kärntruppen som arbetar för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal med jurisdiktion över aggressionsbrottet ingår också Sverige. Det är oerhört viktigt för Ukraina som stat och de människor som har fallit, och faller, offer för Rysslands krigsförbrytelser att få rättvisa och upprättelse. Det är också viktigt för upprätthållandet av den regelbaserade världsordningen.

Herr talman! Slutligen vill jag tacka mina kollegor i Europarådets svenska delegation och rikta ett särskilt tack till Petra Sjöström och Johanna Ingvarsson från riksdagens internationella kansli för deras ovärderliga stöd.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)