Herr talman! Jag vill inledningsvis passa på att tacka hela den svenska delegationen till den parlamentariska församlingen för ett gott samarbete det gångna året, inte minst alla nya ledamöter som vi nu haft äran att arbeta tillsammans med. Precis som tidigare utmärker sig vår delegation som väldigt aktiv i den parlamentariska församlingen. Vi har egentligen all anledning att fortsatt vara väldigt stolta över vår insats.

Det här året har inte helt oväntat fortsatt präglats av Rysslands vidriga invasion av Ukraina. Det har onekligen också märkts att även vi och vår delegation, trots tidigare oenigheter kring hur vi ska tackla Ryssland, står fullt eniga i vårt fulla och kompakta stöd till Ukraina.

Det har märkts. Vi är flera som har deltagit i olika debatter och som har skrivit under såväl motioner som skriftliga deklarationer. För egen del har jag initierat tre av dessa. De har också fått ett brett stöd i församlingen. Vi ser hur Europa sluter upp bakom Ukraina.

Herr talman! En annan fråga som kommit att bli aktuell är hur vi på bästa sätt kan stötta folket i Belarus. Belarus auktoritära regim har kommit att bli Putins kanske viktigaste allierade i aggressionen mot Ukraina. Det gläder mig därför att vi i den svenska delegationen är enade även i denna fråga. Vi har en gemensam strävan att på olika sätt ge utrymme åt och möjliggöra för den legitima, demokratiska oppositionen i Belarus att få en plattform.

Nu har de fått en sådan plattform, genom insynsplatser. Men det finns ändå starka skäl för att intensifiera detta. Jag hoppas därför att vi tillsammans med de övriga länderna i den nordisk-baltiska kretsen ska kunna arbeta enat för att öka kunskapen om Belarus och stärka demokratiarbetet i landet. För egen del ser jag det som ett prioriterat område.

Herr talman! Demokratiarbetet är som bekant en central del av arbetet i Europarådets parlamentariska församling. Försvar av demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter är något de flesta tänker på när man talar om Europarådet. Vi spelar också en viktig roll för deltagandet i valobservationer, genomförandet av granskningar och naturligtvis utbytet mellan olika förtroendevalda.

Europarådets förnyade och ytterligare förstärkta engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, som manifesterades vid det fjärde toppmötet i Reykjavík i maj, måste dock fyllas med ytterligare mening. Det gäller särskilt i en tid då världens diktaturer tenderar att bli alltmer aggressiva och vi ser en tillbakagång för demokratin runt om i världen.

Det här leder till min slutsats: att vi kan göra mer och att vi ska göra mer. Jag tänker i synnerhet på att arbeta med förstärkt stöd till demokratier och till demokrater i diktaturer som verkar i auktoritära, svåra miljöer. Det borde inte vara svårt. Det borde inte heller ha varit svårt att ha sett till att den demokratiska oppositionen i Belarus hade fått en möjlighet till insyn i Europarådets arbete tidigare.

På samma sätt borde det inte vara svårt att ge insynsplatser eller liknande till oppositionella demokrater i exempelvis de latinamerikanska länderna, som Kuba, Venezuela och Nicaragua. Det är tre länder som nu på olika sätt samarbetar och samverkar med Putins Ryssland och som i dessa dagar får besök av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som landade i Brasilien i går.

Det är värt att nämna att Kuba nyligen har tecknat ett avtal med Ryssland. Man har skickat kubanska soldater till Belarus för träning, för att de sedan ska strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina. Det är i allra högsta grad en fråga som angår oss och Europarådet.

Herr talman! I Venezuela finns det likt i Belarus en förhållandevis organiserad demokratisk opposition. De har också etablerat de facto-ambassader i andra länder, även kallade folkambassader.

Vidare ser vi potential i Kuba, som också tack vare en flitig diaspora i inte minst USA visat prov på att kunna axla en viktig roll för att demokratisera diktaturen som i tysthet har förtryckt sin befolkning.

Europarådets åtagande i Reykjavík måste få världsomspännande implikationer. Också till synes bortglömda diktaturer med långvarig historia, såsom Kuba, måste inkluderas. Här har i alla fall mitt arbete bara börjat.

Herr talman! Det finns mycket man skulle kunna lyfta fram i den här debatten. Varje år kan man lyfta fram olika saker. Jag väljer att hålla det förhållandevis kort i år.

I år väljer vi i Sverigedemokraterna också att inte reservera oss i detta betänkande, trots att vi likt tidigare år har en rad förslag för att förbättra Europarådets arbete. Anledningen är bland annat att flera av de förslag som vi har lagt fram på ett eller annat sätt har behandlats i andra betänkanden, men det är också tack vare vårt pågående samarbete med regeringspartierna som vi tycker fungerar mycket bra. Vi kommer därför att återkomma till dessa framöver, och vi verkar i den mån vi kan för att få gehör för dem i olika förhandlingar.

Jag hänvisar nu till vårt särskilda yttrande i betänkandet. Och jag vill återigen tacka delegationen för detta arbete.