Herr talman! I en tid när Europa står inför flera stora utmaningar med ökade motsättningar och spänningar blir det extra viktigt att Sverige stärker sitt engagemang i Europarådet och intensifierar arbetet för Europarådets kärnvärden: att värna de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer och ett demokratiskt styrelseskick. Europarådet är trots allt det enda mellanstatliga organ där i stort sett samtliga europeiska länder ingår och utgör därmed en viktig plattform för dialog, utbyte och samarbete.

Tyvärr kan vi konstatera att utvecklingen går åt helt fel håll i flera europeiska länder när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, organisations- och mediefrihet och kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Särskilt oroande är utvecklingen i länder som Ryssland, Turkiet, Ungern, Rumänien, Azerbajdzjan och Polen.

Jag tänker i mitt anförande fokusera på vår reservation angående hbtqipersoners rättigheter. Men först, herr talman, vill jag säga något om det fruktansvärda krig som pågår i Europa.

Den ryska invasionen av Ukraina var helt oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Det är en folkrättsvidrig attack och ett angrepp inte bara mot Ukraina utan också mot den internationella rättsordningen. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning som vi aldrig kommer att tolerera. Det ukrainska folket behöver vårt fulla stöd både humanitärt och militärt. Det var också helt riktigt att utesluta Ryssland ur Europarådet som en konsekvens.

Herr talman! För Vänsterpartiet är rätten att uttrycka sin sexualitet och sin könsidentitet på sina egna villkor en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter oavsett var i världen man bor. Ingen stat kan med hänvisning till historia, kultur, religion och så vidare hävda att dessa rättigheter inte omfattar alla dess medborgare.

Utvecklingen i världen har i många avseenden gått åt rätt håll. Den globala attitydundersökningen World Value Survey konstaterar att acceptansen för hbtqi-personer har ökat från 5 procent på 1980-talet till runt 20 procent i dag. Samtidigt lever hbtqi-personer i många länder under förtryck i form av repressiv lagstiftning, hatbrott och osynliggörande.

Europarådet har de senaste åren blivit en allt viktigare arena för att lyfta upp frågorna rörande hbtqi-personers rättigheter. Där märks inte minst att arbetet för transpersoners rättigheter ger resultat. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen prövat fall rörande hbtqi-personers mänskliga rättigheter och riktat tydliga uppmaningar till berörda medlemsstater. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans har vid flera tillfällen uppmärksammat kränkningar av hbtqi-personers mänskliga rättigheter bland Europarådets medlemsstater.

Motståndet är samtidigt starkt i flera av medlemsstaterna. Öppen diskriminering av hbtqi-personer förekommer på vår egen kontinent. När nationalistiska och högerpopulistiska krafter vinner mark utmanas rätten till ens egen sexualitet och identitet. Polen ger inte längre tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, och under de senaste åren har närmare hundra lokala parlament antagit homofobiska resolutioner och sedan utropat hbtqi-fria zoner. Risken att förlora pengar från EU har visserligen fått flera regioner att svänga i frågan, men det betyder inte att homo eller transfobin de facto har minskat i landet.

Bulgarien har raderat möjligheten för transpersoner att bekräfta rätt namn och kön i officiella dokument. I Georgien har konstitutionen ändrats så att äktenskap är förbehållet en man och en kvinna. I Turkiet attackerades förra sommarens pride av beväpnad polis. I Ryssland stängs organisationer för hbtqi-personer ned. Under förra sommarens prideparad i Oslo sköts två människor ihjäl och över 20 skadades i en attack mot en gaypub.

Sverige måste fortsätta och ytterligare stärka sitt engagemang för hbtqi-personers rättigheter inom Europarådet. Regeringen bör därför inom samarbetet i Europarådet aktivt arbeta för att alla medlemsstater ska avskaffa all slags diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristikum.

Inom Europarådet finns i dag en särskild enhet som arbetar med hbtqifrågor, Sexual Orientation and Gender Identity Unit. Detta är ett viktigt organ för att uppmärksamma hbtqi-frågorna i Europa. Bland annat bevakar man utvecklingen i medlemsstaterna och ger ut rapporter. Sverige bör arbeta för att finansiellt och organisatoriskt stärka enheten Sexual Orientation and Gender Identity Unit inom Europarådet i syfte att säkerställa att enheten kan arbeta långsiktigt.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation nummer 1.