Protokoll 2022/23:123 Tisdagen den 13 juni

ärendedebatt / Barn och unga inom socialtjänsten
Anf. 31 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Det har varit ett par mycket mörka dagar med barn som har bragts om livet och anhöriga som har förlorat sina kära. Alla är medvetna om att läget är extremt allvarligt och att vi inom politiken måste göra allt som står i vår makt för att stoppa den här brutala utvecklingen. I dag går mina tankar till alla anhöriga som nu tvingas genomlida sitt livs värsta mardröm.

Varje barn, oavsett bakgrund, ska ha rätt till en fin uppväxt som är fri från våld och förtryck - det har vi beslutat i lag. Det är ofta lätt att prata sig varm för barns och ungas rättigheter så länge barnet inte är till besvär, men i samma stund som barnet trampar fel kan det gå fort att tappa riktningen.

Att stärka det förebyggande arbetet är en förutsättning för att våra barn och unga ska ges den grund som krävs för att bygga ett gott liv. Men vi måste samtidigt ha modet att träda in när barn far illa eller själva hamnar på glid. Då måste rätt insatser komma tidigt. Ett barn föds inte med ett vapen i hand eller med en ambition att mörda. Det är en mycket mörk och smärtsam process där det kan finnas många möjligheter att sätta stopp innan katastrofen är ett faktum.

Strukturella samhällsproblem som ekonomisk och social utsatthet är en grogrund som till varje pris måste motverkas, och det förebyggande arbetet måste prioriteras. Vi måste se till att rätt hjälp finns när den behövs. Då krävs att samhället kan erbjuda en kedja av vård för att ge dessa barn en fin framtid trots deras historia. Socialtjänsten måste få rätt förutsättningar, barn- och ungdomspsykiatrin byggas upp och föräldrar få rätt stöd. Alla barn måste också ges självklart utrymme att vara delaktiga i de frågor som berör dem.

Herr talman! Socialtjänsten är en av de viktigaste myndigheterna vi har för att förebygga kriminalitet och ge barn rätt hjälp. Förtroendet är dessvärre många gånger mycket lågt för myndigheten, vilket bidrar till att ett barn når socialtjänsten först när situationen är allvarlig. Det är därför centralt att vi ökar möjligheten för samverkan och ser till att socialtjänsten får möjlighet att möta barn där de befinner sig, både för att kunna bygga förtroende och upptäcka risker i tid.

I Angered i Göteborg har varje högstadieskola fått en socionom och två familjebehandlare. De skolsociala samverkansteamen ska hjälpa elever som är i farozonen att gå in i kriminalitet att i stället satsa på skolan. Fokus är elever som har hög skolfrånvaro, är stökiga eller riskerar att dras in i kriminalitet. Eftersom socionomen finns på skolan kan tilliten byggas och socialtjänsten komma in tidigare i processen, vilket gör det lättare att hjälpa de elever som är utsatta.

Vänsterpartiet vill att regeringen ser över möjligheten att inrätta skolsociala samverkansteam med socionomer och familjebehandlare vid samtliga högstadieskolor i socialt utsatta områden. Därför yrkar jag bifall till reservation 12.

Sis och dess verksamhet skulle kunna ha en nyckelfunktion i att ge barn och unga möjlighet till ett bra liv. Men det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet har varit mycket kritiskt till Sis med anledning av bristerna i dess verksamhet. Bara under det senaste året har ett flertal rapporter släppts från barnrättsorganisationer som vittnar om hur barn och unga utsätts för kränkningar, hot, våld, sexuella trakasserier och övergrepp. Kritiken har varit minst sagt svidande från så väl Ivo som JO, ja, till och med FN:s barnrättskommitté riktar mycket skarp kritik mot det våld särskilt utsatta barn utsätts för på våra ungdomshem. Det här är en fullständigt oacceptabel och ohållbar situation. Vi kan inte tro att våra ungdomar ska komma på rätt bana om de utsätts för våld av dem som fått i uppdrag att hjälpa dem.

Vänsterpartiet delar helt och fullt barnrättsorganisationernas uppfattning att bristerna inom Sis verksamhet är så omfattande att de inte längre går att peka på enstaka förbättringsområden. Verksamheten för tvångsplacerade barn måste ändras i grunden. Vi lade därför fram ett utskottsinitiativ till socialutskottet med tre skarpa krav. Vi vill att hela verksamheten reformeras, vi kräver att regeringen fullföljer det tillkännagivande utskottet gav regeringen om att avveckla avskiljningar och sist men inte minst måste Ivo ges i uppdrag att skärpa tillsynen. Det är med stor besvikelse jag kan konstatera att utskottet valde att avslå vårt initiativ.

En ljusglimt är dock att statsrådet Camilla Waltersson Grönvall som ett svar på våra krav har utlovat att regeringen ska tillsätta en utredning om en organisationsöversyn av hela Sis. Uppdraget ska syfta till att förbättra tryggheten och vården för de barn som behöver samhällets stöd allra mest. Om hon står vid sitt ord är det ett mycket viktigt steg framåt.

Jag vill dock vara tydlig med att vi inte kan luta oss tillbaka under tiden översynen pågår. Övergreppen kommer inte att upphöra bara för att någon ser över verksamheten, och vi kan inte stå med armarna i kors när barn blir utsatta i samhällets namn. Vänsterpartiet kommer därför även fortsättningsvis att kräva att avskiljningarna förbjuds och att tillsynen ökar, och vi hoppas att vi får med utskottet på de kraven.

Herr talman! Att motverka social och ekonomisk utsatthet och satsa på det förebyggande arbetet är ett modernt, beprövat och forskningsbaserat motgift mot utsatthet och kriminalitet. Det vet egentligen alla. Det är bara det att det krävs lite mer mod och ekonomisk omfördelning för att genomföra det. Men när situationen är så allvarlig som den nu är måste alla medel till för att vi ska få bukt med problemen.

Från 2015 har polisen fått en kraftigt förstärkt budget, något som prioriterats för att polisens arbete är så viktigt. Men socialtjänsten, som har ett minst lika avgörande uppdrag, tvingas i stället genomföra enorma nedskärningar. Att regeringen inte prioriterar att satsa på socialtjänsten är ett mycket farligt val i dessa allvarliga tider.

Vänsterpartiet förväntar sig nu att varje ord som kommer från regeringspartierna om socialtjänsten stöds av ekonomisk täckning. Annars kommer vi aldrig att få stopp på det fruktansvärda våldet eller kunna ge barn det stöd och den hjälp de har rätt till.