Fru talman! Betänkandet vi nu debatterar behandlar den svenska delegationens redogörelse för verksamheten under 2022 i OSSE:s parlamentariska församling.

Efter pandemiåren 2020 och 2021 hade vi kanske alla trott att året 2022, då pandemin avtog, skulle innebära att organisationen kunde återhämta sig och komma igång med sitt arbete igen. Men när vi befann oss i Wien för det sedvanliga vintermötet insåg vi den 24 februari att nya utmaningar, inte bara för organisationen utan för hela världen, åter var ett faktum.

När vi satt där i Wien på vintermötet nåddes vi av uppgifterna om att Ryssland inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Det blev en smått surrealistisk situation under mötet, där ryska företrädare på fullaste allvar hävdade att de endast inlett en militär operation i syfte att avnazifiera Ukraina. Men för alla oss andra stod det omgående klart att Ryssland fullskaligt invaderat sitt grannland och satt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel. Världen förändrades över en dag.

Ukraina har tappert slagit tillbaka ryssen, och västvärlden har uppvisat en imponerande sammanhållning och solidaritet med Ukraina. Ukrainarna slåss inte bara för sitt land och sitt folk. De slåss för hela den fria världen. Därför är det vår skyldighet att stödja dem.

Av givna skäl har Rysslands krig mot Ukraina stått i fokus under hela året, men vi får inte glömma vad som sker i skuggan av detta krig. I denna skugga passar även andra länder på, i hopp om att omvärlden inte ska se vad som händer. Inom OSSE-området har vi fortfarande pågående konflikter. Azerbajdzjan passar åter på att ge sig på Armenien, och man bryter frekvent mot det trilaterala avtal som slöts den 9 november 2020.

Men inte bara Azerbajdzjan tar tillfället i akt. I Belarus, där diktatorn Lukasjenko fortsätter att fängsla oppositionella som vågar protestera mot hans tyranni, ger man sig även på minoriteter i syfte att utradera deras historia i landet. I juli och augusti förra året skändades och vandaliserades ett antal polska minnesmärken och gravplatser. Dessa attacker sammanfaller med en ökning av antipolska mediekampanjer i Belarus. Gravarna, som tillhörde polska motståndskämpar under andra världskriget, är en del av det polska kulturarvet, ett arv som den belarusiska regimen inte vill erkänna. Av denna anledning har jag skrivit en resolution om detta till sommarmötet i Vancouver. Resolutionen har samlat starkt stöd och kommer att bli behandlad under mötet, vilket jag välkomnar.

I Belarus har man nu också börjat träna kubanska soldater. I förra veckan slöts avtal mellan Ryssland och Kuba om att skicka soldater till Belarus. Syftet är att kunna sätta in dem i kriget mot Ukraina. Detta sker samtidigt som EU fortsätter att ha ett avtal med regimen på Kuba, det så kallade PDCA-avtalet, och finansierar organisationer som står kommunistregimen nära.

EU:s medlemsstater måste fatta beslut om en översyn av avtalet och omedelbart stoppa pengaflödet till en regim som sedan hjälper sin bundsförvant Ryssland i kriget mot Ukraina. Detta, som sker i skuggan av det som sker på marken i Ukraina, får inte passera utan omvärldens fördömande och agerande.

Under förra årets sommar- och höstmöten vägrades delegationerna från Ryssland och Belarus att delta genom att värdländerna inte släppte in dem i de länder där mötena hölls. Samtidigt beslutade man under sommarmötet i Birmingham om att en suspenderingsparagraf bör införas för att kunna suspendera delegationer från länder som bryter mot i stort sett alla av organisationens principer. Tyvärr nådde vi inte ända fram under höstmötet i Warszawa, men jag hoppas att vi kan anta en sådan paragraf vid sommarens möte i Vancouver. Den svenska delegationen står enig bakom att en sådan paragraf införs, och det välkomnar jag.

Fru talman! En av organisationens viktigaste uppdrag är att utföra valobservationer. Varje år skickar OSSE valobservatörer till medlemsländerna för att observera val. Från församlingen deltar parlamentariker för att observera om valen är fria och rättvisa och om de lever upp till de överenskomna åtaganden som fastställdes i Köpenhamnsdokumentet från 1990. Valobservationerna genomförs i regel i samarbete med ODIHR. Under 2022 observerade församlingen fyra val, och den svenska delegationen deltog i samtliga. Dessa ägde rum i Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina samt USA.

Eftersom just valobservationer tillhör kärnverksamheten och kanske är ett av de viktigaste uppdragen vi som organisation har är det beklämmande att man nu från församlingens sekretariat hävdar att vi inte har pengar till att utföra valobservationer, som nu senast i Montenegro. När både ODIHR och Europarådet observerade deltog inte OSSE. Samtidigt som sekretariatet gör av med mer pengar än någonsin tidigare har man inte resurser till kärnverksamheten.

Det är flera delegationer, inklusive den svenska, som nu börjar ifrågasätta vad pengarna egentligen går till. Av denna anledning har vi krävt att en ordentlig verksamhetsrevision ska genomföras avseende den parlamentariska församlingen. Vi har tyvärr mött starkt motstånd mot detta från vissa håll. Därför kan man börja ana att inte allt står rätt till inom organisationen.

Det har därför till sommarmötet i Vancouver rests krav genom en resolution om att genomföra en ordentlig verksamhetsrevision. Det är viktigt att så sker. Hur ska vi annars kunna se våra medborgare i ögonen och hävda att skattemedel går till rätt ändamål? I denna fråga, liksom i många andra, står den svenska delegationen enig och fast i sina krav på en ordentlig verksamhetsrevision.

Fru talman! Inom församlingen verkar fyra partigrupper. Dessa grupper har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen, men de sammanträder i anslutning till församlingens ordinarie möten. En av dessa grupper är den konservativa och reformistiska gruppen, som jag tog initiativ till att bilda 2019 vid sommarmötet i Luxemburg. Jag blev då vald till vice ordförande tillsammans med en brittisk kollega, och en polack valdes till ordförande. På grund av pandemin försenades arbetet något, men vid sommarmötet i Birmingham förra året antog vi en deklaration för gruppen. I samband med det blev jag också vald till ordförande, vilket är mycket hedrande. Jag vill ta tillfället i akt att tacka för det förtroendet. Min förhoppning är att få till stånd bra samarbete med framför allt EPP-gruppen inom församlingen.

Fru talman! I egenskap av ordförande för den svenska delegationen vill jag säga några ord. Vi har en fantastisk delegation med många aktiva ledamöter. Även om vi sakpolitiskt emellanåt har olika åsikter - så ska det vara i en demokrati - delar vi i mångt och mycket åsikter om de övergripande frågorna och utmaningarna för organisationen. Det är därför inte särskilt svårt att leda vår delegation, och jag uppskattar verkligen det samarbete vi har inom den svenska delegationen.

Jag vill också rikta ett stort tack till våra fantastiska tjänstemän vi har i delegationen: Fredrik, Simona, Jonathan och Geronimo. Ni är ett fantastiskt stöd för delegationen.

Jag ser framför mig att riksdagen växlar upp sitt internationella arbete i tider som dessa och prioriterar ökat administrativt och sakpolitiskt stöd till delegationen. De viktiga möten och valobservationer som hålls inom regionen kräver närvaro på plats. Det är i de personliga mötena som politiska lösningar nås. Vi måste förhålla oss och svara upp till det faktum att det säkerhetspolitiska läget inom regionen är allvarligare än när organisationen en gång i tiden bildades.

Den svenska delegationen, med politiker och tjänstemän, gör inte bara de arbetsuppgifter som det förutsätts att den ska göra. Vi gör mer därtill och är även en marknadsförare av landet Sverige i de internationella sammanhangen. Vi utgör också ett ledande skikt bland de länder inom församlingen som driver och initierar organisations- och effektivitetsfrågor. För allt detta arbete ska inte bara vi utan hela riksdagen vara ödmjukt stolta.

OSSE är inte vilken organisation som helst. Det är världens största regionala säkerhetsorganisation, med 57 deltagande stater i Europa, Kaukasien, Centralasien och Nordamerika. Organisationens syfte är att verka för att främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet. Den särskilda styrkan ligger i dess breda krets av deltagande stater, den konfliktförebyggande verksamheten, det breda spektrumet av institutioner och instrument som medger snabb och flexibel konflikthantering samt den utbredda fältnärvaron. I detta spelar den parlamentariska församlingen en stor roll. Därför bör vi under rådande omständigheter prioritera detta arbete.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och önska alla en riktigt härlig sommar.