Herr talman! Eftersom det är första gången jag deltar i den årliga vårgranskningen är jag tacksam över att få ta del av den kunskap som såväl kansli som mina kollegor besitter när vi ska ta oss an och förstå vitt skilda delar av regeringens arbete för att kunna granska desamma. Jag är också imponerad av det allvar som genomsyrar utskottet och den strävan efter enighet som präglar arbetet inom utskottet. I en tid av högt tonläge och polarisering och när det allt oftare varnas för demokratins tillbakagång behövs det stabila institutioner som inte dras med utan som med saklighet tar sig an de uppgifter de är satta att utföra.

Herr talman! Generellt kan vi konstatera att vi har relativt få brister att redovisa i år. Det innebär inte att 2022 var ett exceptionellt lugnt år. Tvärtom var det ett år präglat av Putins invasion av Ukraina, elkris och valrörelse.

Som flera av mina kollegor varit inne på är det som sticker ut i årets granskning utskottets hantering av uttalandeärenden. Riksdagsledamöters möjlighet att anmäla ministrar och regeringen i de fall de anser att de regler som finns för regeringsarbetet inte har följts är ett viktigt led i riksdagens kontrollfunktion. Vi har dock på senare år sett ett ökat antal anmälningar som snarare handlar om en bedömning av ett uttalande som ligger mer inom ramen för en politisk debatt än om ett uttalande som bör granskas utifrån ett konstitutionellt perspektiv.

Vid ett flertal tillfällen under åren har dessutom anmälan till KU hänvisats till som en anledning för ett statsråd att inte svara på frågor från exempelvis medierna. Det är en utveckling som riskerar att lägga locket på den pågående debatten och försvåra för den mediala granskningen.

För riksdagsledamöter finns flera alternativ att utöva kontrollfunktion på när det gäller denna typ av uttalanden, exempelvis skriftliga frågor och interpellationer. De har dessutom fördelen att de tidsmässigt ligger mer nära i tid än KU:s årliga granskning.

Herr talman! Utifrån detta har vi valt att inte göra bedömningar i ett antal granskningsärenden som rör uttalanden. När det gäller uttalanden som kan anses väl förberedda, exempelvis uttalanden i en interpellationsdebatt, som i fallet med dåvarande klimat- och miljöministern Annika Strandhälls uttalande om ny kärnkraft, finns det fortsatt anledning för utskottet att bedöma dessa.

Men oavsett om det rör ett uttalande som vi granskat eller ej förväntar vi oss fortsatt att uttalanden från såväl statsråd som förtroendevalda ska vara sakliga, korrekta och bygga på fakta. Vi har alla ett ansvar att värna vår demokrati och inte ryckas med i ett tonläge i debatten som i förlängningen kan leda till ett minskat förtroende för demokratin. Dock bör uttalanden som har karaktären av inlägg i en politisk debatt i första hand granskas inom ramen för just den politiska debatten och i det offentliga samtalet.

Avslutningsvis och innan vi går in på de enskilda ärendena vill jag tacka kollegor och utskottskansli för det arbete de har lagt ned och det engagemang de har visat under våren. Ett särskilt tack vill jag rikta till ordföranden och vice ordföranden som har dragit ett tungt lass under denna granskning, eftersom vi har varit flera nya i utskottet. De har utfört sitt arbete på ett mycket förtjänstfullt sätt och med stor integritet.