Herr talman! Riksdagen representerar medborgarna och ska kontrollera regeringen. Detta kallas kontrollmakt, och kontrollmakten utövas av riksdagen på olika sätt. En del av kontrollmakten är ledamöternas rätt att ställa frågor till statsråden här i kammaren. En annan del av kontrollmakten är konstitutionsutskottets årliga granskningar av regeringen och de olika statsråden, det vill säga det vi har debatterat här tidigare i dag.

Ytterligare ett sätt att utöva kontrollmakten är det betänkande vi nu debatterar. Betänkandet har sin grund i en bestämmelse i 9 kap. 8 § riksdagsordningen. I denna bestämmelse kan man läsa att regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen ska redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Den redovisning som behandlas i dag omfattar med bilagor omkring 550 sidor och avser åtgärder under kalenderåret 2022, det vill säga under både regeringen Andersson och regeringen Kristersson.

Herr talman! Jag vill helt kort kommentera några saker i skrivelsen och utskottets betänkande. I skrivelsen redogörs föredömligt för regelbeståndet i Svensk författningssamling samt hos landets myndigheter. Med regelbeståndet avses antalet gällande författningar och andra regelförteckningar, och man kan särskilt notera att regelbeståndet hos landets myndigheter sedan 2017 har ökat kraftigt - från knappt 8 000 till drygt 11 500. I en tid då landets näringsliv efterfrågar regellättnader kan detta inte vara rätt väg att gå. Utvecklingen stämmer till eftertanke.

I skrivelsen görs också en uppföljning av hur regeringen har hanterat riksdagens tillkännagivanden. Tillkännagivanden kan närmast beskrivas som uppdrag som riksdagen har gett till regeringen. Här kan konstateras att antalet tillkännagivanden under den förra mandatperioden var väldigt stort - det största på 30 år. Antalet tillkännagivanden avspeglar den tidigare regeringens svaga stöd i riksdagen. Man kan konstatera att vi efter regeringsskiftet har sett en markant minskning av antalet tillkännagivanden från riksdagen, vilket naturligtvis är en spegling av att den nuvarande regeringen med Tidöavtalet i ryggen har stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter.

Av redogörelsen framgår att det finns ett tillkännagivande som, vilket sagts här tidigare, gjordes för mer än elva år sedan och som ännu inte är slutbehandlat. Det är naturligtvis inte acceptabelt. Utskottet påminner därför om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt.

När det gäller regeringens redogörelse konstaterar ett enigt utskott att redogörelsen på en generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen men också innehåller en utförlig redovisning av regeringens åtgärder, vilket är jättebra.

Herr talman! Konstitutionsutskottet har också remitterat regeringens skrivelse till de övriga utskotten för att inhämta deras synpunkter gällande de tillkännagivanden som har anknytning till respektive utskott. Konstitutionsutskottet överprövar inte övriga utskotts bedömningar. Det är våra kollegor i respektive utskott som har bäst kompetens att göra dessa bedömningar utifrån sin sakkunskap.

Med de orden vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut, herr talman.