Herr talman! Jag är sist ut i debatten om konstitutionsutskottets granskningsbetänkande i fråga om den så kallade vårgranskningen. Mycket har redan nämnts i debatten, och jag finner inte anledning att upprepa det. Och för att spara tid och eventuellt förhindra att någon somnar, stänger av tv:n eller gäspar sig igenom mitt anförande väljer jag helt enkelt att korta ned det en smula.

Jag tar den sida av ett rivjärn som strimlar betänkandet i bitar och väljer därmed att dyka ned i några bitar vi har behandlat i KU sedan i vintras.

Herr talman! Ett av ärendena gäller bland annat skolminister Lotta Edholms hantering av sitt aktieinnehav i en skolkoncern i samband med tillträdet som statsråd. I anmälan till KU står att läsa följande: Skolministern gjorde börsklipp på sitt eget tillträde.

Här är det viktigt att poängtera att man inte enligt regelverket kring insiderbrott kan gå händelserna i förväg och handla med finansiella instrument innan marknaden är informerad. Hade hon avyttrat sitt aktieinnehav före offentliggörandet av hennes utnämning till skolminister hade hon således högst sannolikt gjort sig skyldig till ett insiderbrott.

Således agerade skolministern korrekt då hon hanterade sina engagemang i skolkoncernen i samband med att hennes tillträde som statsråd offentliggjordes.

Ett annat ärende som KU har granskat gäller energi- och näringsministerns uttalanden om ett järn- och stålprojekt. I en artikel i Dagens industri intervjuas energi- och näringsminister Ebba Busch kring industrisatsningar i den så kallade gröna omställningen, i detta specifika fall kring projekt för att fossilfritt producera stål - exempelvis projektet Hybrit.

Energi- och näringsministerns uttalande är generellt och handlar om projektet Hybrit eller liknande projekt, och hennes uttalande kan därmed inte anses påverka de myndighetsgranskningar som pågick vid tiden för uttalandet och således inte vara föremål för så kallat ministerstyre.

Herr talman! I en interpellationsdebatt om möjliggörandet för byggande av ny kärnkraft i hela landet är svaret till interpellanten missvisande och ger inte en rättvisande bild av förutsättningarna för nyetablering av kärnkraft i Sverige.

KU framhåller att det är en självklar utgångspunkt att uttalanden av ministrar ska vara korrekta, särskilt i exempelvis svaret på en interpellation som är en del i riksdagens kontroll av regeringen. Svaret på en interpellation har dessutom kunnat förberedas med hjälp av exempelvis expertis i Regeringskansliet.

Dåvarande klimat- och miljöministern Annika Strandhäll svarade interpellanten inledningsvis att det inte föreligger några hinder för ny kärnkraft i Sverige.

Interpellanten har emellertid god sakkunskap i ämnet och påpekar att det är förbjudet att bygga kärnkraft i 287 av landets 290 kommuner, som tidigare påpekats i debatten, och att man också måste äga en reaktor för att få ersätta denna. Och således är nya aktörer förhindrade att bygga ny kärnkraft i landet. Vidare är det därmed tillåtet med endast maximalt tio kärnkraftverk i Sverige under gällande lagstiftning. Och det är förbjudet att bygga ny kärnkraft i exempelvis elområde 4, eftersom Barsebäcksverket inte får ersättas, då miljöbalken endast ger tillåtlighet att ersätta reaktorer som varit i drift efter den 31 maj 2005.

Dåvarande klimat- och miljöministern Annika Strandhäll gör till slut en smärre korrigering av sitt förberedda svar på interpellationen men ger inte en fullt ut rättvisande bild i svaret.

KU har funnit att detta är en brist och påpekar vikten av korrekthet i ärenden som är en del av riksdagens kontrollmakt, särskilt i förberedda situationer som svar på interpellationer.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag kommentera några av de uttalandeärenden som vi har placerat i den så kallade kappan, det vill säga betänkandets avsnitt 3.8.

Det finns ett antal uttalandeärenden med en gemensam nämnare: energipolitik i allmänhet och kärnkraft i synnerhet. Som nämnts av talare före mig i debatten har KU ingen uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel, vad som är sant eller falskt. Den politiska debatten får avgöras i andra forum, till exempel i denna kammare, i debattartiklar, i frågestunder och liknande.

Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 3)

Men, som gammal kärnkraftsingenjör och i sammanhanget förhållandevis sakkunnig inom energipolitik kan jag inte låta bli att göra ett medskick till den energipolitiska debatten. Om man i debatten ägnar sig åt att utgå från elsystemets behov snarare än att enskilda kraftslag ställs mot varandra är det min förhoppning att vi framöver kan få se en mer saklig och faktabaserad energidebatt.

Slutligen vill jag rikta ett tack till alla kollegor i KU och inte minst till kansliet som har lyckats få med alla diskussioner i ett väl avvägt betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.