Herr talman! Under detta avsnitt, som handlar om vissa statsråds tjänsteutövning, vill jag börja med att beröra anmälan av energi- och näringsminister Ebba Buschs uttalande om järn- och stålprojektet Hybrit. Granskningen gäller hur ett uttalande i tidningen Dagens industri förhåller sig till regeringsformens förbud mot ministerstyre, avseende ett pågående ärende hos Energimyndigheten. I intervjun säger Ebba Busch: "Jag skulle säga att man gärna får visa vad den alternativa vägen är för att plocka bort 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp om inte vägen framåt är med Hybrit och liknande projekt."

Statsråd har i likhet med alla andra medborgare rätt att göra uttalanden i olika sammanhang. Utskottet framhåller dock att särskild försiktighet behövs i vissa hänseenden, bland annat i fråga om uttalanden som kan riskera att förvaltningsmyndigheternas grundlagsreglerade självständighet påverkas.

Det aktuella uttalandet var som svar på en av flera frågor från en journalist. Hela intervjun handlade om behovet av omställning och ökad energiproduktion generellt. Sett i sitt sammanhang kan energi- och näringsministerns uttalande enligt utskottets mening inte anses ta sikte på en möjlig kommande prövning av Energimyndigheten eller i övrigt ses som ett försök att påverka en sådan. Utskottet påtalar alltså inte någon brist i detta uttalande.

Herr talman! Jag vill i detta sammanhang också ta upp dåvarande utrikesminister Ann Lindes uttalande om möjligheten till krigsmaterielexport till Turkiet. Uttalandet gjordes i Agenda den 13 februari 2022. Ann Linde sa då: "Vi kan inte helt plötsligt säga så här att bara för att det nu är en konflikt så ska vi ändra våra vapenexportregler." Detta uttalande gjordes alltså elva dagar före Rysslands folkrättsstridiga anfallskrig mot Ukraina, efter en lång tid av ryska truppanhopningar längs gränserna mot Ukraina även på belarusiskt territorium. Sedan 2014 pågår också en rysk ockupation av de östra delarna av Ukraina, och en väpnad konflikt har pågått sedan dess.

Konstitutionsutskottets självklara utgångspunkt är att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Vår granskning visar att det inte finns något förbud mot export av krigsmateriel till en stat som befinner sig i en väpnad konflikt med en annan stat. Riktlinjerna säger att exporttillstånd inte bör beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till en väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Att det trots detta de facto går att göra undantag från detta "bör" bevisades redan några veckor senare, och det hade bevisats också under Irakkriget, då Sverige medgav export av krigsmateriel till Natostater.

Särskilda hänsyn kan behöva tas med anledning av svensk utrikes, försvars- och säkerhetspolitik. I det säkerhetsläge som världen befann sig i när uttalandet gjordes fanns anledning att inte spä på spekulationerna. Utskottet bedömer därför att det fanns goda skäl för dåvarande utrikesministern att betona att möjligheten till en svensk export av krigsmateriel inte var självklar. Det finns dock en risk för att delar av utrikesministerns uttalande kan ha uppfattats innebära att krigsmateriel inte kunde sändas till Ukraina utan att reglerna först förändrades. Detta var en brist.

Brister har också i detta kapitel påtalats i ett uttalande av statsminister Ulf Kristersson och ett uttalande av dåvarande klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, vilket andra talare har tagit upp.