Herr talman! Den fria och öppna debatten är grunden för en väl fungerande parlamentarism och ett demokratiskt samhälle. I detta ingår såväl uttalanden av politiska företrädare, statsråd, statsministrar och riksdagsledamöter som den kritiska granskningen från riksdagens sida av vad som ligger bakom det som framförs.

I det avsnitt jag här vill redogöra för finns anmälningar samlade som i huvudsak innehåller uttalanden av statsministern och statsråden såväl i riksdagens kammare som i andra mediala sammanhang. Det finns också en del andra ärenden som handlar om statsråds tjänsteutövning i övrigt.

Det handlar om anmälningar såsom skolministerns hantering av sitt aktieinnehav i samband med tillträdet som statsråd, energi- och näringsministerns uttalanden om ett järn- och stålprojekt, statsministerns uttalanden dels om ett vapensystem, dels om Sverige som fossilfri industrination och utrikesministerns uttalanden om Turkiet. De anmälningar som har inkommit baseras på såväl slutet av förra mandatperioden med tidigare regering som innevarande mandatperiod med högerregeringen.

Konstitutionsutskottet väljer att fokusera på de konstitutionella aspekterna och gör inte i första hand bedömningar om själva faktainnehållet eller, för den delen, hur man ser på historiska skeenden. Frågor om vad uttalandena grundar sig på och om det funnits underlag till det som framförts är de som är vägledande för granskningen. Det innebär dock inte att granskningsarbetet som sådant utifrån de mer summariskt hanterade ärendena skiljer sig åt jämfört med övriga. Även om vissa anmälningar om uttalanden av statsråd behandlas under en summarisk rubrik grundar sig granskningen på sedvanlig beredning. Det kan också framhållas att varje ledamot har sin självklara rätt att lämna in en anmälan till konstitutionsutskottet för granskning.

Anmälningarna i fråga är behandlade på grundligt sätt i form av skriftliga frågor och svar på dessa i korrespondens med respektive departement. I vissa fall har följdfrågor ställts i skriftlig form och svar inkommit, och i något av fallen blev ärendena föremål för offentlig utfrågning såväl med statsminister Ulf Kristersson som med energiminister Khashayar Farmanbar.

När det gäller anmälan mot statsministerns uttalande i sin första regeringsförklaring, som avlades i denna kammare tisdagen den 18 oktober 2022, om att Sverige under 1980-talet blev en av världens första nästan fossilfria industrinationer är bedömningen att det föreligger en brist.

I anmälan till konstitutionsutskottet framfördes att påståendet var direkt felaktigt, och en granskning begärdes med avseende på dess förenlighet med regeringsformens krav på saklighet. Utskottet har också vid ett flertal tillfällen betonat att det är en självklar utgångspunkt att statsråds och statsministrars uttalanden ska vara korrekta.

Utskottet har vid tidigare granskningar framhållit att en regeringsförklaring ska ses som en allmän avsiktsförklaring och kan utifrån det perspektivet inte tillmätas någon rättsverkan. Det utesluter dock inte krav på att sakuppgifter som lämnas ska vara korrekta och väl underbyggda. Sakuppgifter som lämnas i regeringsförklaringar är noga förberedda, och därför bör det rimligen begäras att de baseras på fakta.

Herr talman! I utskottets ställningstagande tar vi fasta på att uttalandet var en del av regeringsförklaringen. Det gör att det inte kan jämföras med snabba replikskiften i debatter eller med svar i intervjusituationer.

I granskningen har till utskottet anförts att statsministern grundade sitt uttalande på en rapport från Energimyndigheten och att detta skulle ses som en del av ett bredare resonemang. Detta framgick dock inte i regeringsförklaringen, och utifrån detta kan det inte betraktas som annat än en brist. Enligt utskottets bedömning hade risken för missförstånd sannolikt kunnat undvikas om statsministern varit tydlig med vad han åsyftade i uttalandet.

Herr talman! När det gäller skolminister Lotta Edholms hantering av sitt aktieinnehav i samband med tillträdet som statsråd kan framhållas att utskottet vid flera tillfällen tidigare granskat just frågor om aktieinnehav eller andra frågor med anknytning till bisysslor. Det finns ett förbud mot detta i regeringsformen.

Vid tillträdet var statsrådet styrelseledamot för en skolkoncern som driver 25 förskolor och sju grundskolor och ägde även aktier i företaget.

Vid tidigare granskning 1992 och 1993 av statsråds innehav av värdepapper, jäv med mera framhöll utskottet att regeringsformen inte innehåller något uttryckligt stadgande om statsministerns ansvar för att statsråden uppfyller kraven i regeringsformen. Statsrådsberedningen har också gett ut en promemoria med information om regleringen kring bisysslor och jäv för statsråd.

Vad gäller det aktuella fallet med skolministerns aktieinnehav uppgav ministern i Dagens Nyheter att hon lämnade sin styrelsepost med omedelbar verkan och skulle sälja sina aktier samma dag.

Utskottet har, baserat på den beredning som genomförts, de frågor vi ställt och de svar vi fått om hanteringen som sådan, inga invändningar mot det sätt på vilket skolministern hanterade sitt engagemang i en skolkoncern i samband med hennes tillträde.

Rent allmänt kan framhållas att det finns anledning att ständigt ha med sig frågor om sidosysslor och engagemang i affärs- eller föreningsliv som kan leda till ifrågasättande av en enskild ministers eller förtroendevalds trovärdighet.

Samtidigt som engagemang i samhället är berikande och viktigt gäller det att hela tiden ställa sig frågan hur olika uppdrag kan uppfattas ur ett etiskt perspektiv. Inga invändningar finns dock i detta enskilda fall, vilket än en gång betonas, men det är frågor att ständigt ha med i det politiska arbetet, inte minst utifrån perspektivet att privata eller fristående aktörer har betydande roller i såväl kommunala och regionala som statliga verksamheter.

Herr talman! I utfrågningen med statsminister Ulf Kristersson i konstitutionsutskottet hanterades också anmälningar av uttalanden om svensk kärnkraft. Det handlade om en anmälan mot statsministerns uttalade att socialdemokratin i total hållningslöshet hade lagt ned svensk kärnkraft.

Den som följt den politiska debatten i Sverige de senaste 50 åren vet att kärnkraftsfrågan har varit central. I utfrågningen med statsministern lyftes dessa frågor upp, och där framhölls att sakuppgifterna grundade sig på att det var på kommersiella grunder som reaktorerna stängdes.

Där betonades också de energipolitiska överenskommelser från 2016 och 2009 som flera partier ingått och de uttalanden som inte minst Vattenfalls styrelseordförande framfört om affärsmässiga bedömningar som bakgrund till besluten. Detta lyftes fram i utfrågningen med Ulf Kristersson.

Det kan också framhållas att det med dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar lyftes upp frågeställningar om uttalanden om byggtid kontra produktionstid för havsbaserade svenska vindkraftverk.

Det bör framhållas att statsråd och förtroendevalda på ledande positioner har ett stort ansvar för hur debatten förs. Det är dock utskottets uppfattning att uttalanden som har karaktären av inlägg i en debatt och i det offentliga samtalet bör synas inom ramen för detta.

Det är dessa konstitutionella sammanhang som KU har riktat in sig på i vårens granskningsarbete, och därför sker inga andra bedömningar av uttalandena utöver det resonemang som förs i själva ställningstagandet.

Med dessa ord vill jag tacka för ett gott samarbete med utskottets ledamöter och kansli.