Herr talman! Vi i konstitutionsutskottet slutförde för ett par veckor sedan vår årliga granskning av regeringsärendenas handläggning och statsrådens tjänsteutövning, den så kallade vårgranskningen, vilken vi debatterar i dag.

Detta är en granskning som tjänar till att se om regeringen och dess statsråd följer vårt konstitutionella regelverk och, när så inte är fallet, rikta kritik mot den eller dem som inte skött sig prickfritt. Även i ärenden där det inte finns anledning till direkt kritik kan KU uttala sig för att påpeka att det finns förbättringspotential.

Det betänkande vi debatterar i dag och som heter KU20 är på cirka 160 sidor exklusive bilagor. Det är alltså omfattande läsning för den som vill veta mer i detalj vad KU har kommit fram till och hur vi har kommit fram till det. Som sagts tidigare har vi behandlat 26 ärenden, och i 5 av dem har vi delat ut kritik. I ytterligare en handfull ärenden gör vi medskick till regeringen för att påpeka att det finns utrymme för förbättringar.

Inledningsvis vill jag precis som Jessica Wetterling framföra ett stort och varmt tack till utskottets kansli, som med sitt oerhört professionella handlag bistått oss ledamöter under arbetets gång. Kansliet har stor del i att vi har en så pass gedigen slutprodukt att lämna över till riksdagen, liksom att den har blivit klar i tid.

Jag vill även passa på att tacka mina kollegor i utskottet för ett väl utfört arbete och ett mycket gott samarbete. Emellanåt har diskussionerna varit intensiva - ja, ibland närmast hetsiga - och argumenten för eller emot en viss inriktning i ett ärende har studsat mellan oss. Men det känns fint att kunna stå här och uppriktigt säga att diskussionerna i utskottet hela tiden har förts i en respektfull ton och med ambitionen att komma framåt och nå ett resultat i samförstånd.

Herr talman! Att vara ledamot i KU är arbetstyngt; det känner herr talmannen väl till. Men samtidigt är det upplyftande att sitta i ett utskott som är så inriktat på att slutligen nå resultat i samförstånd och där sakförhållanden står i centrum för de bedömningar vi så småningom landar i.

Säkerligen har varje utskott i riksdagen och hur man arbetar där en viss särprägel, men jag vågar ändå påstå att vårt arbetssätt i konstitutionsutskottet skiljer ut sig från resten på flera sätt. Det är vårt ansvar att lyfta oss över sådant som slängigt kan kallas partipolitiskt käbbel och fokusera på vad som är konstitutionellt viktigt och riktigt. Sedan många år, även under den tid då herr talmannen ledde konstitutionsutskottet, har vi ambitionen att nå enighet för att därmed ge de uttalanden vi gör i detta betänkande särskild tyngd.

En sådan respektfull ton i politiken, liksom en uppriktig vilja att lyssna på varandras argument och ta till sig dem, tror jag behövs - och faktiskt även efterfrågas - mer än kanske någonsin tidigare. Tyvärr har vi nämligen ett rätt polariserat debattklimat i dag, med många gånger ett högt tonläge där klatschiga uttalanden, spetsiga formuleringar och ibland tyvärr också en aggressiv ton ges företräde framför en sansad och saklig debatt.

I går lyssnade jag på ett uppfriskande reportage i P1:s Godmorgon världen. Det handlade om just den tråkiga utvecklingen att politiker avbryter varandra i debatter och försöker få in enkla poänger trots att det de säger inte alltid är helt sanningsenligt. Detta hade några politiker i Tyresö reagerat på. De var av olika politisk färg och intervjuades i reportaget, och de hade bestämt sig för att arbeta emot detta för att åtminstone i kommunpolitiken få ett bättre samtalsklimat.

I förlängningen handlar det även om förtroendet för politiker bland våra väljare. I reportaget intervjuades flera slumpvis utvalda personer som reportern träffade på Centralstationen i Stockholm, och samtliga av dessa beklagade denna tråkiga utveckling. De efterfrågade just mer saklighet och fokus på vad man vill göra. De ville inte höra anklagelser mot andra för vad de möjligen gjort tidigare utan något mer framåtsyftande och konstruktivt.

Här hoppas jag att vi ledamöter i konstitutionsutskottet kan tjäna som goda exempel på hur man kan arbeta tillsammans, samtliga riksdagspartier oavsett politisk färg, och trots hetsiga debatter och diskussioner ändå nå fram till en konstruktiv lösning på problemen.

Herr talman! Det är glädjande att stå här efter vårens tuffa och intensiva arbete och debattera med övriga ledamöter i KU. Detta är ett betänkande där vi, vilket tidigare talare har varit inne på, även i år kan uppvisa en total enighet kring våra bedömningar.

Tidigare talare har också varit inne på att detta betänkande innehåller något nytt, nämligen att KU landar i att faktiskt inte göra några enskilda bedömningar i ett tiotal ärenden. Det är ärenden som rör uttalanden av statsråd och där anmälaren har anfört att uttalandet inte är korrekt. Vi menar också att det saknas en konstitutionell aspekt som föranleder en särskild KU-granskning av varje ärende.

Jag vill verkligen, som flera av mina kollegor i utskottet har gjort, framhålla att detta är ett stort framsteg. Jag kommer också att återkomma till detta i senare anföranden. Det är tråkigt och inte konstruktivt med en utveckling där anmälningar till KU används som ett politiskt slagträ i stället för det som KU faktiskt är till för: att göra konstitutionella granskningar. Vi vill få stopp på den utvecklingen. Vi hoppas att övriga ledamöter i riksdagen tar till sig detta budskap, så att KU kan ägna sin kraft åt det som är konstitutionellt viktigt.