Herr talman! Jag vill lyfta två ärenden under denna punkt som inte ses som brister av utskottet men som är en svårighet som regeringar stöter på. Det handlar om när stöd ska avvecklas, särskilt om det är omgärdat av olika tidsaspekter som man behöver förhålla sig till. Det gäller såväl investeringsstödet för hyres- och studentbostäder som klimatbilsbonusen.

Pengar avsätts årligen i budgeten, och den som är intresserad av att ta del av stödet kan egentligen bara räkna med att det finns kvar ett år i taget. Vissa stöd ligger dock kvar år efter och år och kan därför tas lite för givna om inget annat kommuniceras.

Klimatbonusen är reglerad i en förordning som säger att stöd får lämnas i mån av tillgång till medel. I budgetförslaget för 2023 angav regeringen att klimatbonusen skulle avvecklas och föreslog att medel för 2023 skulle anvisas för utestående betalningar och beställningar som redan gjorts.

För att uppmärksamma dem som gick i bilköpartankar publicerade regeringen ett pressmeddelande om att klimatbonus inte skulle lämnas till dem som köpte eller beställde en klimatbonusbil efter ett visst datum. Riksdagen beslutade senare i enlighet med regeringens förslag. Därefter ändrade regeringen förordningen om klimatbonusen.

Herr talman! Vi i konstitutionsutskottet har inga synpunkter på ordningen för de olika besluten. Regeringen kunde med fördel ha angett att det slutgiltiga budgetbeslutet tas av riksdagen. Det är dock inte en bristfällig hantering av ärendet, utan snarare är det värdefullt för allmänheten att man informerades i förväg på det sätt som regeringen gjorde.

Inte heller hanteringen av investeringsstödet var bristfällig. Dock har utskottet uppmärksammat att det vid avveckling av stöd och liknande beslut som regleras i förordningar ibland förekommer att dessa förordningar inte uppdateras. Detta kommer vi att återkomma till inom ramen för en mer övergripande granskning.