Herr talman! Inom ramen för rubriken "Handläggning av vissa regeringsärenden" finns det sex olika granskningar, och jag tror att samtliga redan har kunnat bockas av. Här finns bland annat avvecklingen av klimatbilsbonusen i november förra året och tillsättandet av en nationell säkerhetsrådgivare och en statssekreterare liksom beredningen av lagförslaget om sekretessärendet om elstöd.
Jag tänkte lämna de båda anställningarna därhän. Det verkar ha gått bra för dem båda två, även om man kan konstatera att det förmodligen har skrivits mycket mer om den som lämnade sitt jobb som statssekreterare än den som fick jobbet som säkerhetsrådgivare.
Ärendena om elstöd och klimatbilsbonus är sådana som faktiskt berör många människor. Jag börjar med elstödet.
Elstödet var, som alla minns, nära knutet till ett vallöfte om att det skulle finnas på plats den 1 november 2022. Med en välvillig tolkning kan man säga att det var det på så vis att det fanns en idé om hur det skulle kunna genomföras. Sedan trängde sig verkligheten på med krav på lösningar hur det hela rent praktiskt skulle gå till och om det var nödvändigt att sekretessbelägga samtliga många miljoner ärenden.
När dessa kvarnar väl malt färdigt återstod inte mycket tid för beredningen inom riksdagen för lagstiftning enligt regeringsformens intentioner. Remisstiderna blev därmed korta och kritiken därefter. Under tiden väntade många miljoner elkunder på utbetalningarna. Med stigande priser på i stort sett allting blev elstödet ett viktigt bidrag till många familjers och ensamståendes ekonomi.
Det fanns två aspekter av elstödet som gjorde det komplicerat, nämligen sekretessen och själva systemet för utbetalning. Utskottet ställde många frågor om detta och fick förstås också svar av Regeringskansliet och energi- och näringsministern själv.
Från mitt partis synvinkel var vi som bekant inledningsvis angelägna om ett elstöd med en fördelningspolitisk dimension. Det är inte föremål för granskning på något sätt, men vi hade gärna sett att sekretessen undvikits för att åtminstone i efterhand möjliggöra en granskning av hur stödet fungerade.
Däremot var vi, liksom utskottet i övrigt, inte helt bekväma med den tid det tog. Det ledde som känt till en extremt kort tid för remissinstanserna på sluttampen, allt med det vällovliga syftet att se till att stödet faktiskt hamnade på kundernas konton. Vi kunde dock inte helt befria oss från tanken att det kunde ha gjorts annorlunda, i synnerhet under november 2022. Detta ledde så småningom till det uttalande om brist som nu finns.
Förhoppningsvis omfattar granskningen tillräckligt med information för att liknande eventuella situationer i framtiden ska kunna hanteras med dessa erfarenheter som grund.
Så några ord om klimatbilsbonusen, herr talman. Bortsett från den politiska bedömningen i sak att klimatbilsbonusen inte längre skulle spela någon sådan roll för omställningen till elbilar kom ändå informationen om beslutet mycket överraskande för många. Vi känner väl alla någon som baserat sina planer på åtminstone någon form av bonus även för bilar inköpta under 2022 och kanske också under 2023 och som helt enkelt fick tänka om.
Argumentet att den stora brådskan var för att undvika rusning känns något kontraproduktivt i sammanhanget, eftersom själva idén med bonusen var att fler människor skulle välja att köpa eldrivna bilar. Men jag kan lämna det därhän för denna gång.
Jag kan också förstå problematiken och utmaningen som man stod inför strax innan budgetpropositionen för 2023 skulle presenteras att behöva sätta någon form av stoppdatum för stödet till elbilsköpare eftersom man nu hade bestämt sig för det. Men, som jag tidigare var inne på, har kommunikationen inte ägt rum bara för att det publiceras ett pressmeddelande. De oklarheter som uppstod dagen efter och som i ett slag förändrade marknaden för både säljare och köpare hade sannolikt kunnat undvikas.
Med detta sagt vill jag säga att utskottets betänkande är enigt. Vi står alla bakom det. Det som jag talar om nu är snarast att se som en bakgrundsbeskrivning till de värdefulla diskussioner som vi har haft och som inspel till vad som blev det färdiga betänkandet.