Herr talman! Ett återkommande tema för KU:s granskningar handlar om förhållandet mellan regeringen och riksdagen när det gäller förankringen av frågor som hanteras inom ramen för Europasamarbetet.

Mängden av frågor som vi löser inom EU är stor, och frågorna är många och ibland komplexa. När Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen ska hitta en gemensam framkomlig väg mot ett mål kan det ibland bli både U-svängar och återvändsgränder innan man hittar den stadiga kurs framåt som alla är överens om.

Saker och ting kan med andra ord ändras längs vägen och ibland både snabbt och i sista sekund. Regeringen har ett stort informationsövertag i de frågor som hanteras på EU-nivå och ett ansvar för att riksdagen förses med information så att samtliga partier kan ta ställning i de frågor som förhandlas.

I år har vi granskat ett par ärenden som handlar just om tillgången till information för EU-nämndens ledamöter, bland annat när det gäller samråd med EU-nämnden om plattformsdirektivet.

Herr talman! I vår granskning pekar vi på att EU-nämnden ska få ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt av regeringen och att det ska lämnas över så fort det är praktiskt möjligt. Dock råder regeringen inte över beslutsprocessen inom EU, förutom nu när vi är ordförande, eller hur förhandlingarna förs. Det blev en försvårande faktor i detta fall med plattformsdirektivet.

För liknande situationer framöver är det viktigt med dialog mellan regeringen och EU-nämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses. Vi uttalar ingen kritik i ärendet. Vi är snarare den gode revisorn, som flera här tidigare har nämnt, och pekar på detta som ett utvecklingsområde.

Detta är ofta förekommande i KU:s granskningar, troligtvis beroende på den komplexitet som finns i ärendena som berör Europasamarbetet. Men det gäller också det informationsövertag som regeringen har. För oss EU-vänner är det viktigt och självklart att processen mellan regering och riksdag ska fungera väl.

Slutligen kommer jag till en annan fråga som berörs under detta område, herr talman. Det är skolministerns agerande vid en frågestund här i riksdagen. Precis som jag sa i mitt inledningsanförande konstaterar jag att det inte föreligger några hinder att svara på frågor även då en anmälan lämnats in till KU.

Statsrådet var inte den första att hänvisa till anmälan. Hon är förhoppningsvis den sista efter de inlägg som vi har haft här i dag. Det har hänt vid ett flertal tillfällen tidigare. Till statsrådets fördel talar det faktum att hon under samma frågestund insåg sitt misstag och svarade på frågor.

Gransknings-

betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen (kapitel 1)

Att även ett nytt statsråd utan erfarenhet av riksdagsarbetet har en felaktig uppfattning om vad det innebär med en KU-anmälan ser jag lite som ett tecken i tiden. Förhoppningen är väl att tidigare, nuvarande och kommande statsråd framöver tar till sig av det som sägs i debatten här i dag så att vi slipper liknande uttalanden framöver.

Handläggning av vissa regeringsärenden (kapitel 2)