Herr talman! Vi går nu in på själva innehållet i konstitutionsutskottets granskningsbetänkande. I det första kapitlet redovisas vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen. Tre av dessa ärenden handlar om regeringens information till riksdagens EU-nämnd, som flera tidigare nämnt. Enligt 10 kap. 10 § regeringsformen ska regeringen fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet inom EU.
En sammantagen reflektion är att regeringen har möjlighet att informera riksdagen om arbetet i EU för att bidra till att riksdagen får ett aktivt och reellt inflytande. Det gör det möjligt att på förhand påverka de ståndpunkter som Sverige ska inta inför förhandlingarna och beslutsfattandet. Det är också viktigt att riksdagen får insyn i och inflytande över den process som leder fram till beslut som är viktiga för Sverige.
När det gäller begäran om granskning av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsons förmenta underlåtenhet att samråda med EU-nämnden och trafikutskottet angående strukna sträckor för stambanorna i de så kallade TEN-T-kartorna visar granskningen att kartbilagorna och vidtagna ändringar avseende sträckor och noder inte redovisats av tidigare regering heller. Man följde alltså gamla rutiner i Regeringskansliet.
Skälet ligger i det faktum att kartorna och de olika sträckor och noder som redovisas där inte är föremål för formell förhandling i EU. Det är också viktigt att komma ihåg att riksdagen beslutar om de ekonomiska ramarna för den statliga transportinfrastrukturen men att det är regeringen som beslutar om vilka infrastrukturprojekt som ska genomföras. Frågan om utbyggnad av stambanan är därigenom inte föremål för beslut av riksdagen.
De ändringar i kartorna som gjordes var en direkt följd av den avsikt som regeringen tillkännagav i budgetpropositionen om att avbryta utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Om man inte hade ändrat i kartbilagorna skulle regeringen ha förbundit sig att trots beslutet att inte fullfölja stambanorna för höghastighetståg ändå säkerställa att de aktuella sträckorna skulle byggas ut till sådan standard till ett visst år.
I detta ärende bedömer konstitutionsutskottet att granskningen inte ger anledning till något uttalande. Vi i utskottet pekar dock på möjligheten för statsråd och EU-nämnd att under samrådet gemensamt uppmärksamma och klargöra varför delar av ett dokument som ska behandlas inte finns med i utskicket till nämnden, detta för att undvika frågor i efterhand. Detta är ett medskick från konstitutionsutskottet som "den goda revisorn", som vi har talat om några gånger.
Lite mer komplicerat är det vad gäller begäran om granskning av jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandbergs samråd med riksdagen om direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Det hade gjorts en beredning i arbetsmarknadsutskottet i januari 2022, det vill säga under den gamla regeringen. När EU-nämnden skulle behandla frågan om direktivet den 2 december 2022 fanns ännu inget förhandlat förslag att ta ställning till. Det gjorde att man från departementets sida avvaktade in i det sista för att kunna skicka ut ett underlag. När det dagen före EU-nämndens sammanträde ännu inte hade kommit något sådant beslutade man att skicka ut dokumentet från Coreper och regeringens ståndpunkt till EU-nämnden.
Detta medförde, som beskrivits här tidigare, begränsade möjligheter för ledamöterna i EU-nämnden att analysera underlaget och förankra en välgrundad ståndpunkt internt inom respektive parti. Men förhandlingarna i EU drog ut på tiden ytterligare några dagar, vilket föranledde nya möten via video med EU-nämnden.
Konstitutionsutskottet framhåller det informationsövertag som regeringen har och det därmed följande ansvaret att förse EU-nämnden med det underlag som krävs för att riksdagen ska få insyn i den process som leder fram till viktiga beslut för Sverige. Dialogen mellan regeringen och EU-nämnden understryks - EU-nämndens behov av information ska tillgodoses så långt som möjligt.
Herr talman! Inom detta kapitel behandlas också skolminister Lotta Edholms agerande vid riksdagens frågestund. Hon uppgav då att hon inte kunde svara på vissa frågor, eftersom det fanns en anmälan till konstitutionsutskottet. Under pågående frågestund rättade hon sig själv, och hon svarade på vissa frågor senare. Hon förklarade senare i ett svar på en skriftlig fråga: "Vid frågestunder ska svar lämnas omedelbart utan betänketid. Vid frågestunden blev jag osäker på vilka frågor jag kunde svara på med anledning av anmälan till konstitutionsutskottet. Jag har ansvar för och vill svara på riksdagens frågor om regeringens skolpolitik. Sådana frågor ska alltså riktas till mig och jag kommer att svara".
Utskottet vill därför framhålla att en anmälan till konstitutionsutskottet inte kan anses innebära att ett statsråd är förhindrad att svara på frågor om regeringens politik. Men något ytterligare uttalande av utskottet ger inte granskningen anledning till.