Herr talman! Vi ska vara riktigt stolta över vår konstitution här i Sverige, en konstitution som reglerar Sveriges statsskick. Jag är stolt över att vara ledamot i konstitutionsutskottet, som jag fortsättningsvis kommer att kalla KU.

KU har till uppgift att kontrollera regeringen men också att granska statsrådens tjänsteutövning. Vi i KU är riksdagens kontrollfunktion. Denna vår har vi i KU ägnat oss åt att granska statsråd, vartefter anmälningar har inkommit. Har ett statsråd blivit anmält till KU är det vi som granskar om anmälan har någon substans - det vill säga om statsrådet har gjort något fel i konstitutionell bemärkelse eller om anmälan är på en så kallad petimeternivå. Somliga skulle nog hävda att det uttalas "petimäter", men då hamnar vi i frågan om uttalanden, och det är som bekant inget KU lägger någon omfattande granskning på.

Herr talman! Jag tänker nämna några av de ärenden som handlar om regeringens förhållande till riksdagen, och då främst förhållandet till riksdagens EU-nämnd. Regeringen har i dessa ärenden ett informationsövertag och ska således underrätta EU-nämnden om de frågor som det ska beslutas om i Europeiska unionens råd. Regeringen ska också rådgöra med EU-nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras. Regeringen vill helt enkelt ha stöd för den ståndpunkt som ska föras fram i rådet.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att det mandat regeringen får av EU-nämnden inte är formellt bindande - men som praxis, eller som ett gentlemen's agreement, bör man utgå från att regeringen inte kommer att anföra ett ställningstagande som står i strid med vad EU-nämnden har gett uttryck för vid samrådet.

Vi har granskat tre ärenden, herr talman, som rör regeringens samråd med EU-nämnden. Det var ett om TEN-T-kartor, och ärligt talat tror jag att man antingen behöver vara politiker eller lite av en järnvägsinfrastrukturnörd för att hänga med i den debatt kring tåg, stambanor och transeuropeiska transportnätverk, som TEN-T står för. Jag lärde i alla fall mig det ordet när jag blev ledamot i KU.

I ärendet som handlade om det regelverk som fram till 2050 ska bygga upp ett sammanhängande och högkvalitativt europeiskt transportnät gjordes en anmälan till KU. Anmälaren menade att infrastrukturminister Andreas Carlson inte samrått med riksdagens EU-nämnd och trafikutskott angående strukna sträckor för stambanor på TEN-T-kartorna. KU konstaterar i sitt ställningstagande att det är riksdagen som beslutar om den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen och att det är regeringen som utifrån riksdagens beslut bestämmer vilka infrastrukturprojekt som ska genomföras.

Ett annat ärende gällde EU:s plattformsdirektiv. Det handlar om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete, det vill säga arbeten som organiseras via digitala plattformar. Vi känner säkert alla igen detta från vår vardag. Vi kan få mat levererad till dörren och beställa läkartid online, för att ta två exempel. I dag arbetar närmare 28 miljoner människor i EU via digitala plattformar.

Anmälan handlade om att EU-nämnden inte fått ta del av handlingar eller fått information om ändringar i ärendet inom rimlig tid för att på så sätt kunna läsa in sig på ärendet och det rådsdokument som gör det möjligt att påverka de ståndpunkter som Sverige ska inta inför beslut i EU. Dessa beslut är bindande och viktiga för Sverige.

Enligt Regeringskansliets riktlinjer för samråd i EU-nämnden ska det skriftliga underlaget för samråd lämnas senast klockan tolv på måndagen samma vecka som nämnden sammanträder på fredagen. Just den här måndagen fanns inget rådsdokument. Inte heller på torsdagen fanns något dokument.

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg trodde att rådsdokumentet skulle komma mycket snabbare, eftersom det är otroligt ovanligt att rådsdokument kommer så sent som skedde i detta fall. Förklaringen som gavs till departementet var att det var oklart om det skulle finnas en majoritet i ministerrådet för direktivet eller inte och om det skulle bli en beslutspunkt eller en informationspunkt.

Man kan inte bortse från att det är EU:s beslutsprocess som sätter ramen för samrådet mellan regeringen och EU-nämnden. Regeringen råder inte över beslutsprocessen inom EU eller hur förhandlingarna förs. Ministern hade ingen annan ambition än att förse EU-nämnden med ett så aktuellt underlag som möjligt.

Slutligen, herr talman, vill jag kommentera ärendet om samråd i EU-nämnden om EU:s årsbudget för 2023. Vid omröstningen om EU:s årsbudget i rådet lade regeringen ned sin röst, eftersom överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet innebar en ökning jämfört med det ursprungliga förslaget. Regeringens ståndpunkt var att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Hur landade vi då i dessa ärenden i KU, när vi varken riktade någon kritik mot någon eller uttalade någon brist? Man skulle kunna säga att ett väl fungerande samråd mellan regering och EU-nämnd är en förutsättning för att eventuella oklarheter reds ut. Dialogen med regeringen är av stor vikt, och EU-nämndens behov av information ska så långt det är möjligt tillgodoses, även i tidskritiska lägen.